History
-
-
Skålgrop (i folktron även kallad älvkvarn), är en huggen grop i storlekar från 5-10 mm diameter upp till över 300 mm i diameter. Djupet på groparna varierar på samma sätt mellan någon millimeter upp till över 50 mm. Formen är i regel rund liksom gropen i en äggkopp, men den kan även vara oval eller avlång. Motivets storhetsperiod är förlagd till bronsåldern och som hällristningar förekommer de antingen separat, eller ingår i mer avancerade bildobjekt. Ristningarna är utförda i toppskikten på släta rundhällar, liksom på flyttblock, stenar och block i kantkedjor på gravhögar, bildstenar, hällkistor, dösar.
Trots att man talar om ristningar så är skålgropar, liksom andra hällristningar, för det mesta inhuggna med en knacksten. I vissa fall har motiven även blivit skapade med mejsel.
Den vanligaste funktionen av groparnas funktion är att de spelat en viktig roll inom fruktbarhetskulturens olika yttringar för god äring. En hypotes är att man rituellt malde sädeskorn i dem, eftersom de flesta ligger i anslutning till forntida åkrar. Odlingsbygdens gropar är mest förlagda på små, släta hällar på dåtidens strandängar nära boplatserna, med jordbrukets odling och boskapsskötsel i fokus anses därför det öppna läget ha varit avgörande i dessa trakter. Den tolkning förklarar dock inte varför många av groparna är mycket grunt huggna, samt att de förekommer lokaler med stora mängder gropar förlagda på bergsknallar långt bortom odlad mark och då ofta i, eller i anslutning till fornborgar. Andra användningsområden har därför också föreslagits.
Ordet älvkvarnar tillhör vårt äldre språkbruk liksom vår folktro, medan skålgropar är en vetenskaplig, arkeologisk term som tillkom först under förra seklet. Skålgropsstenar kan därför även kallas offerstenar eller blotstenar. Från mälarlandskapen är det känt att man förr offrade i älvkvarnar för att bota de sjukdomar som man trodde orsakades av älvor och då främst "älvblåst" eller "älvabläst", det vill säga nässelutslag. Man tillverkade små dockor av bland annat hår, naglar och delar av kläder från den sjuke. Dessa dockor offrades på en skålgropssten under tre torsdagskvällar i rad. I samband med detta smordes även skålgroparna med ister, talg eller smör. Man kunde även offra knappnålar och mynt i skålgroparna.
Källa: "Skålgrop" Wikipedia.
-
Accession
Egen dokumentation -
Fotografering - November, 1970
-
Fotograf
Fredsjö, Åke (1913 - 1978)
-
History
Åke Fredsjö (född 1913, död 1978) född Jönsson.
Åke Jönsson föddes den 4 augusti 1913, i Oscar Fredriks församling i Göteborg. Han var äldst i en syskonskara av fyra. Pappan Nils Jönsson var målare. Han var född i Haga (1913 års kyrkbokföringsbok, Oskar Fredriks församling). Mamman Sofia Johansson var född i Tanum och inflyttad till Göteborg 1904 (1904 års utflyttningslängd Tanums församling).
Fredsjö tog studenten vid Göteborgs allmänna realläroverk 1932. 1934 började han sina studier vid Göteborgs högskola. Han läste historia, konsthistoria och Nordisk och jämförande fornkunskap. Filosofie kandidatexamen avlade han vid Uppsala universitet 1939.
Från 1934 till 1957 arbetade han på arkeologiska avdelningen på Göteborgs Museum. Mellan 1954 och 1957 arbetade han på Göteborgs arkeologiska museum.
Mellan åren 1938 och 1954 ledde han hällristningsinventeringarna i Kville härad.
Åke fortsatte studierna i Uppsala och avlade 1946 sin filosofie licentiatexamen, undersökningar av stenåldersboplatsen Västra Hagen i Onsala socken.
1945 fick Fredsjö i uppdrag att beskriva boplatserna från Uddevalla till Hallandsgränsen, som ingick i Alins del av Bohusläns Bebyggelsehistoria. I Alins projektplan till ”Bohusläns stenålder” ingick också undersökningar av tre eller fyra boplatser, något som han inte hade hunnit göra. Även denna del utförde Fredsjö och hans undersökning av den tidigmesolitiska boplatsen Tosskärr blev en viktig del av hans avhandling.
Arbetet med sammanställningen av Alins inventerade boplatser, ”Förteckning över stenåldersboplatser i norra Bohuslän” (Alin, 1955), utgjorde en grund för Fredsjös avhandlingsarbete. I avhandlingen ”Studier i Västsveriges äldre stenålder” från 1953, presenterade han en västsvensk mesolitisk kronologi. I denna var Hensbackakulturen den äldsta, därefter följde Sandarnakulturen och sist Lihultkulturen. Den stora skillnaden från den förhärskande Sydskandinaviska kronologin var att skivyxan, som där kopplades till Ertebölekulturen, i Fredsjös kronologi blev en av huvudartefakterna i den betydligt äldre Hensbackakulturen.
Från 1957 till 1977 var Fredsjö chef för landsantikvariekontoret i Bohuslän och Uddevalla Museum. Från 1977 till 1978 var Fredsjö chef för Bohusläns museum. /Oscar Ortman, 2018-01-08
- Adress, Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län
- Profession Arkeolog Landsantikvarie
- Alternative names Åke Jönsson (född)
- Gender Man
- DigitaltMuseum Search in «Fredsjö, Åke»
-
History
-
Classification
-
- Arkeologi OU 172
License information
-
License
Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)
- Photographer Fredsjö, Åke
Metadata
- Copies 1 Negativ, polyester
- Identifier UMFA55085:0177
- Alternative name 0177 - Litt/Subnr.
- Part of collection S14UM Fotosamlingen
- Owner of collection Bohusläns museum
- Institution Bohusläns museum
- Date published September 22, 2015
- Date updated February 1, 2019
- DIMU-CODE 021015933262
- UUID 24f50aa1-0ea9-4ed1-860d-2d188deb00e3
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».