Fo157060

Gösta Moberg (1895-1951) hörde till de allra trognaste i KSSS styrelse och brukade närvara vid varje segling. Moberg var en av förf. till bokverket: Nordens båtar.
Att skriva protokoll var förr ofta ett omfattande arbete. Men tack vare de nogranna uppgifterna har vi arkivforskare fått ovärderlig information som tyvärr dagens seglingsaktiviteter sällan kan jämföra sig med.
Ofta togs mellantider vid varje märkesrundning så att man kunde följa vilka båtar som brukade vara starka på undanvind, eller vilka som var bäst under kryss under olika vindstyrkor. Även andra uppgifter kunde protokollföras. Det var ju givet att deltagarna hade intresse av att kontrollera hur seglingen utfallit och bidrog verksamt till gemenskap och att motivationen att fortsätta sitt kappseglande hölls uppe. Frampå 1960-talet rationaliserades de flesta protokoll, delvis beroende på ökat deltagande av småbåtar och jollar som gjorde arbetsbördan alltför betungande för de allt färre funktionärerna som hellre sysslade med privata aktiviteter. Det idella föreningslivet började att luckras upp. Detta bidrog dessvärre till seglingens allmänna tillbakagång och deltagandet minskade tydligt i slutet av 1970-talet. Den största anledningen var nog att seglingssporten förlorat sin ställningen som aktivitet av glädje och gemenskap, åtminstone inom juniorseglingen. Ökade krav, föräldracoaching, ständig materialförnyelse, förväntningar och prestation
gick före lek och glädje.