History
-
Det förhistoriska fartygsbyggandet kulminerade i Norden under sen järnålder. Då byggdes de stora, ståtliga långskepp vi känner till som vikingaskepp. Dessa skepp gjorde det omöjligt för nordborna att företa långväga handels. Och erövringsfärder. De svenska vikingarna drog österut och sökte sig längs med floderna ända ner mot Medelhavet. De norska och danska vikingarna for i söder- och västerled. Norska vikingar koloniserade bland annat Island och Grönland. Man har funnit spår efter vikingar på New Foundland, liksom på Irland och i Nordfrankrike.
Tack vare sina välseglande, grundgående fartyg kunde vikingarna anfalla snabbt och oväntat. De angripna överraskades och hade sällan tid att försvara sig. Fartyget utgjorde förutsättningen för vikingarnas handel och kolonisation. Därför fick de också stor betydelse symboliskt och rituellt.
Arkeologiska fartygsfynd
Många av de arkeologiska båtfynden visar att man använt båtar vid begravning. De stora norska vikingaskeppen är alla gravfynd. Den döde har placerats i fartyget som sedan täckts med jord. Fyndet från Oseberg är de rikaste av de norska fynden. Här har en kvinna begravts tillsammans med tjänare, djur, mat och utrustning. Kanske var hon drottning som begravts tillsammans med sin tjänarinna? Hela Osebergsskeppet är rikt ornamenterat i en stil som kom att kallas Osebergsstil efter fyndet. Till fyndet hör också slädar och vagnar. Allt mycket rikt dekorerat.
I Sverige finns stora båtgravfält på flera platser i Mälardalen. De mest kända är från Valsgärde och Vendel i Uppland. Den döde har lagts i båtens akter tillsammans med rika gravgåvor i form av vapen eller smycken. Köksutrustning och färdkost finns i alla gravar. Hundar och hästar lades i eller utanför båten. Båtarnas storlek varierar mellan 5 och 12 meter. De är byggda för att användas på insjöar och mindre vattendrag. Direkta efterföljare till dessa båtar är de ännu brukade kyrkbåtarna på Siljan.
Det som i våra dagar oftast återstår av båtfynd från järnåldern är endast avtryck i marken och rester av järnnitar. Med hjälp av dessa kan man få en uppfattning om båtens storlek och utseende.
Man skiljer mellan persontransportsfartyg och handelsfartyg genom att de har olika form och utrustning. Persontransportsfartygen är smäckrare, längre och mer snabbgående. De har många par åror, ofta en fällbar mast och en stor besättning. Handelsfartygens form är bulligare med högre fribord och stort lastutrymme. Dessa har också oftast haft en mast och endast några par åror för manövrering.
Produktion: 1954
- TillverkareÅkerlund, Harald
Classification
References
-
- FotoreferenserFo 160378 - 81, 160603 DIA, Fo 97 156 - 58 AB
- HänvisningBok: H Åkerlund: Fartygsfynden i den forna hamnen i Kalmar. Uppsala 1941. Intervju med Harald Åkerlund 1977. Sjöhistoriska museet 1964-2001, serie F4A4 (Arkivet).
License information
- License Attribution (CC BY)
Metadata
- IdentifierS 6136
- Part of collectionSjöhistoriska museets föremål
- Owner of collectionSJÖHISTORISKA MUSEET
- InstitutionSjöhistoriska museet
- Date publishedJuly 14, 2015
- Date updatedSeptember 23, 2024
- DIMU-CODE021025899838
- UUIDfee58ed8-fac3-4965-a44a-9a5d90056a9d
- Tags