Skeppsklocka

About the object

• about
  Klocka av brons/malm, gjuten i sandform, möjligen i ett stycke. Krona för upphängning i klock-ok ombord på fartygsdäck. Inuti återstår rester av klockkläppens ursprungliga upphängning som utgjort del av själva klockformen. Vid något tillfälle har originalkläppen gått förlorad och ersatts med en troligen väl så gammal kraftig klä...

  Klocka av brons/malm, gjuten i sandform, möjligen i ett stycke. Krona för upphängning i klock-ok ombord på fartygsdäck. Inuti återstår rester av klockkläppens ursprungliga upphängning som utgjort del av själva klockformen. Vid något tillfälle har originalkläppen gått förlorad och ersatts med en troligen väl så gammal kraftig kläpp av järn. Denna är fästad i en järnten som suttit i två borrade hål - ej original - för montering med skruv och mutter från klockans ovansida. En av de handgjorda muttrarna håller kläppen på plats, den andra har lossnat.
  Slagringens kant har några urslagna bitar. I övrigt välbevarad.

  En text löper runt klockans utsida, fördelad över fyra inskriftsband. Med skarpskurna bokstavstyper av trä eller kanske metall har klockgjutaren tryckt in de spegelvända versalerna i sandformen. Ytterligare upphöjda dekorlinjer löper nertill. Ett sigill-liknande märke är placerat i anslutning till skriften.
  SNAU SKJEPPET MERCURIUS TILLHORIG
  HERR ANDERS ABERG COMMEND. AF CAPIT
  PAUL WICKSTROM PAULSON GANGEN AF
  STAPLEN I UDEVALLA DEN 7 SEPT. 1781.

  Expand text Collapse text
• Designation Skeppsklocka
• Identifier UM033668
• Indexing term Trp och kommunikation Handel Hantverk och industri Sjöfart Klockgjuteri Tideräkning
• Type Thing

• Inscription

  • Primär, Signering/märkning: SNAU SKJEPPET MERCURIUS TILLHORIG

    HERR ANDERS ABERG COMMEND. AF CAPIT

    PAUL WICKSTROM PAULSON GANGEN AF

    STAPLEN I UDEVALLA DEN 7 SEPT. 1781.

• Dimensions value
  • Weight25.46 kg
  • Heightmed krona430.0 mm
  • Diameter335.0 mm

• Materials Brons - klockbrons Järn

• Techniques Gjutet

• Other information

  En skeppsklocka är en klocka med kläpp som styrde livet ombord och är också ett av fartygets mer symbolladdade föremål. Skeppsklockan användes tillsammans med ett timglas för tidmätning och var ofta placerad vid fockmasten Att hålla räkning på tiden var av största vikt för dåtidens navigering, distansräkning och arbetsfördelning. Klockans gav säkert också en viss trygghet ombord och något att förhålla sig till vid långa överfarter utan land i sikte.

  Skeppsklockan användes också vid dålig sikt eller när fartyget måste ligga för ankars vid dimma för att varna sjöfarare i närheten.

  Varje halvtimme ljöd skeppsklockan när tjänstgörande vakt slog glas. Här handlade det inte om att dricka ur några glas, uttrycket syftar på det timglas som var dåtidens enklare klocka. Dygnet ombord delades in i sex 4-timmarsintervaller och tiden mättes med ett 30-minuters timglas, en dubbel glasbehållare med midja i en skyddande träställning som vändes så snart sanden runnit igenom. Samtidigt slogs ett slag – glas - på skeppsklockan. Timglaset vändes tillbaka för nästa 30-minutersperiod och då slogs två glas. Detta skedde upp till åtta glas och då hade alltså fyra timmar passerat. Vakthållningen ombord delades på detta sätt in i sex sådana vakter, tillsammans 24 timmar. Minst populär var vakten efter midnatt, halv ett till fyra som brukar kallas ”hundvakten”.

  Klockkläppen manövrerades med en klockstropp, ett ofta sjömansmässigt splitsat handtag till repet, fastsatt i skeppsklockans kläpp.

  Skeppsklocka har funnits på svenska fartyg åtminstone sedan 1600-talet. Den äldsta bevarade skeppsklockan finns på Kalmar länsmuseum och är från Kronan 1670.

  Expand text Collapse text