Grupp D II.
Så kallad tillåten modell.
Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. På yttersidan en bit från fästet är inetsat " Otto F. Taube" med skrivstil, eller snarare som namn ...
Grupp D II.
Så kallad tillåten modell.
Klingan är krökt, eneggad och skålslipad. På yttersidan en bit från fästet är inetsat " Otto F. Taube" med skrivstil, eller snarare som namnteckning. Fästet är av förgylld mässing. Kaveln är klädd med fiskskinn och kring den gå tio refflor. I dessa äro ett par av två parter hopsnodda fina, förgyllda mässingstrådar anbringade. Bägge trådarna är snodda åt samma håll. Baktill har kaveln ryggbeslag, som längs varje kant är prydd med en ingraverad rand. Längst upp övergår ryggbeslaget i en i form av ett lejonhuvud ciselerad kappa. Längst ned går kring ryggbeslaget och kaveln ett ringliknande, omkring 10 mm. brett beslag, som en bit från varje kant är prytt med en ingraverad rand. Parerstången har fyrsidigt tvärsnitt, är bredast under kaveln och avsmalnar både framåt och bakåt. Baktill är den nedböjd och avslutas av en rund, slät knapp. Framtill övergår parerstången i båge i handbygeln, vilken har rektangulärt tvärsnitt samt är rätt tunn men ganska bred. Handbygelns övre ände är instucken i en urtagning i lejonhuvudets nos och fasthålles dessutom genom en i nosspetsen insatt kopparskruv. Från parerplåtens yttersida utgår i jämnhöjd både med kavelns främre och dess bakre sida en utsvängd, S-formigt krökt spång. Dessa spänger har spetsovalt tvärsnitt samt förenas med varandra och med handbygeln litet bedanför den sistnämade krök.
