Ahlborn, Lea (1826 - 1897)

Minnesmynt, minnesmedalj (:1) av koppar i etui (:2).
Åtsidan har en bild föreställande ett mansansikte i profil. Mannen har vågigt hår och mustasch. Runtom står det: "NILS ERICSON CHEF FÖR STATENS JERNVÄGSBYGGNADER 1855-1862". Nedanför porträttet är den signerad "LEA AHLBORN F."
Frånsidan visar en sittande kvinna framställd som en antik gudinna med en grekisk dräkt och en krona på huvudet. Kronan har tre bevingade hjul synliga i bilden. Kvinnan sitter på ett paket. I vänster hand håller kvinnan upp en karta av södra Sverige där hon har dragit järnvägslinjer. I bakgrunden syns ett ånglok med vagnar på en stenbro. På vänster sida om kvinnan står ett kugghjul som symbol för industrin. Till vänster om kvinnan står en skottkärra med redskap och en hög med stenar bredvid. Ovanför bilden är det graverat "FÖRBINDELSE." Under bilden står det "AF STATENS JERNVÄGSTJENSTEMÄN DEN 1 JANUARI 1863."
Etuiet (:2) är rött och klätt med sammet invändigt.

Collapse text

Silvermedalj till minne av Hushållningssällskapets hundraårsjubileum 1914. Präglad präglad runt åtsidans kant med texten: "GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS SÄLLSKAP." samt med länets vapen i hög relief i mitten, samt med gravörens namn nere till höger. Präglad runt frånsidans kant med texten: "TILL MINNE AF HUNDRAÅRIG VERKSAMHET 1914", med en lagerkrans i relief omramande en graverad text i skrivstil: "1sta Pris Maria Lundbäcks Fotografiatelier Uddevalla".

Medaljens landskapsvapen och lagerkrans är graverade av Lea Ahlborn, gravör, Stockholm 1826 - 1897. Hon var myntgravör vid Myntverket, och har graverat alla stämplar till öremynten i koppar och silfver (sedan Oscar I) samt stämplarna till hela den nya myntuppsättningen av penni och mark för Finland, nästan alla medaljer, som Svenska Akademien och Vetenskapsakademien sedan 1853 lät prägla över bemärkta personer, alla belöningamedaljer och minnespenningar, som blivit slagna för Patriotiska sällskapet, sällskapet Pro Patria, de flesta av Sveriges hushållningssällskap, militär- och jaktsällskap, skjut-, fabriks- och hantverksföreningar, svenska slöjdföreningen, m. m.

Collapse text

Minnesmynt, minnesmedalj (:1) av koppar i etui (:2). Åtsidan har en bild föreställande ett mansansikte i profil. Mannen har vågigt hår och mustach. Runtom står det: "NILS ERICSON CHEF FÖR STATENS JERNVÄGSBYGGNADER 1855-1862". Nedanför porträttet är den signerad "LEA AHLBORN F."
Frånsidan visar en sittande kvinna framställd som en antik gudinna med en draperad dräkt och en krona på huvudet. Kronan har tre bevingade hjul synliga i bilden. Kvinnan sitter på ett paket. I vänster hand håller kvinnan upp en karta av södra Sverige där hon har dragit järnvägslinjer. I bakgrunden syns ett ånglok med vagnar på en stenbro. På vänster sida om kvinnan står ett kugghjul som symbol för industrin. Till vänster om kvinnan står en skottkärra med redskap och en hög med stenar bredvid. Ovanför bilden är det graverat "FÖRBINDELSE." Under bilden står det "AF STATENS JERNVÄGSTJENSTEMÄN DEN 1 JANUARI 1863."
Medaljen ligger i ett rött etui (:2) som är klätt med sammet invändigt.

Collapse text

Två minnesmynt av brons, från Allmänna industriutställningen i Stockholm 1866.
Mynten är av två olika storlekar. Båda har en avbildning av Carl XV på framsidan, men baksidorna har olika motiv.
Text på myntens framsida: "Carl XV Sveriges Norges G. o. V. konung".
Det stora myntet är signerat Molin och Ericsson, medan det lilla är signerat L. A.
På det stora myntets baksida avbildas en gudinna som räcker kransar till fyra andra gudinnor, under detta texten: "Allmänna industri-utställningen i Stockholm 1866".
På det lilla myntets baksida syns en samling olika tekniska innovationer, och texten "Minne af Industri och konst-utställningarne i Stockholm 1866".

Collapse text

Minnesmynt av silver med profil av Nils Ericson på ena sidan och latinsk text: "Nicol. Ericson Praef. Viis Ferrat. Muniendis N. 1802 O. 1870". (Nils Ericson, chef för järnvägsbyggnaderna född 1802 död 1870).
På andra sidan syns Merkurius som fäster sina vingar på fötterna, samt texten: "Cursu veloci ut iungat disiuncta" (För att med snabbt lopp förena åtskilda platser). Under Merkurius står texten:
"Socio Meritissimo / canal et viar ferr artifici / r ac scient suec / MDCCCLXXXV (Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot, konstruktionen av kanaler och järnvägar år 1885).

Collapse text

Relief föreställande Carl Oscar Troilius.
Konstnären är Lea Fredrika Ahlborn, född Lundgren 18 februari 1826, död 13 november 1897, som var en svensk konstnär, ledamot av Konstakademien och den första kvinna som valdes till den statliga tjänsten av kunglig gravör.

Carl Oskar Troilius, född 2 januari 1813 i Nora landsförsamling, Örebro län, död 11 december 1899 i Stockholm. Generaldirektör och riksdagsman.
Troilius var generaldirektör för statens järnvägstrafik 1863-1887. Han var ledamot av riksdagens första kammare 1867-1875, invald i Örebro läns valkrets.
Troilius var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1878, och blev ledamot av första klassen av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1877. (Källa: Internet 2013-05-10)

Collapse text

Belöningsmedaljen "Kungl. Medaljen för Nit och redlighet i rikets tjänst" , även känd under förkortningen N.O.R.
Medaljen är i guld, och pryds av Oscar II:s profil på den ena sidan, med texten "Oscar II Sveriges och Norges konung".
På den andra sidan står texten: "För nit och redlighet i rikets tjenst", samt är graverat texten: "Till C. A. Lönnqvist Öfverkonduktör".
Medaljens rundel kröns av en kunglig krona och bär alltid den regerande kungens bild.
Märkt med gravörens initialer, L. A. (Troligen Lea Ahlborn), nertill under kungens profil.

Medaljband och nål saknas.
Medaljen ligger i vinrött fodral av klot med blålila foder och litet mässingslås.

Collapse text