DigitaltMuseum
Kung av Danmark och Norge, regent 1588-1648

About the object

History

    • Kristian IV (danska Christian IV), f. 12 april 1577, d. 28 februari 1648, kung av Danmark-Norge från 1588, son till Fredrik II och Sofia av Mecklenburg. K. tillträdde redan som sextonåring styrelsen i sitt slesvig-holsteinska hertigdöme. Däremot dröjde det till 1596 innan han blev myndig och kröntes till kung i Danmark-Norge. Som regent med stor personlig makt, fastän tidvis i konflikt med riksrådet, förde K. en aktiv, merkantilistiskt präglad politik. Han beflitade sig om försvaret, särskilt flottan, en förutsättning för den expansiva utrikespolitik han bedrev i syfte att göra Danmark till Nordeuropas mäktigaste stat. Manufakturer startades, kompanier med handelsmonopol på fjärran länder grundades (t.ex. det ostindiska 1616) och städer anlades, bl.a. Kristianstad i Skåne och Kristiania (nuv. Oslo) i Norge. K. igångsatte även en omfattande byggnadsverksamhet, bl.a. med slotten Frederiksborg och Rosenborg. För den norska riksdelen hyste han stort intresse och vistades ofta där. Goda tider för Danmarks jordbruk skapade gynnsamma förutsättningar för hela K:s politiska verksamhet. Likväl blev inte det samlade resultatet av hans regering lyckosamt. Huvudorsaken var utrikespolitiken. Vid början av K:s regering hade Danmark-Norge ännu kvar sitt övertag från medeltiden över Sverige, som omgavs av danskt område i söder och väster, och vars utrikeshandel man därför till stor del kunde kontrollera. Det var ett naturligt mål för K. att befästa denna danska hegemoni, men Kalmarkriget 1611-13 visade att en omsvängning i den dansk-svenska maktbalansen kunde vara på väg. Bl.a. för att stärka Danmarks position i Nordtyskland gentemot Sverige blandade sig K. 1625-29 i trettioåriga kriget, men resultatet blev ett totalt misslyckande, och riket bragtes till ruinens brant. När så Sveriges krigsdeltagande tvärtom blev framgångsrikt och radikalt ändrade det militärstrategiska läget till dess favör genom att det fick basområden söder om Danmark, avhöll detta inte K. från att genom en utmanande politik öppna vägen för ett svenskt angrepp. Det dansk¿svenska kriget 1643-45 slutade i ett svårt danskt nederlag, trots framgångar för flottan under K:s eget befäl (se Fehmarn), och i freden i Brömsebro 1645 gick viktiga provinser förlorade: Gotland, Ösel, Jämtland och Härjedalen samt (på trettio år) Halland. Krigets katastrofala utgång tvingade K. att under sina sista år ta ökad hänsyn till rådet i rikets styrelse. K., som levde ett i olika avseenden utsvävande liv, var 1597-1612 gift med Anna Katarina av Brandenburg och hade med henne bl.a. sonen Fredrik III. År 1615 ingick han ett morganatiskt äktenskap med adelsdamen Kirsten Munk. Av hans döttrar med henne gifte sig flera med danska riksråd (t.ex. Corfitz Ulfeldt, Hannibal Sehested). K. hade dessutom flera utomäktenskapliga barn (bl.a. Christian Ulrik Gyldenløve). #www.ne.se, Lennart Sjöstedt 2008-05-29 #2008-05-29

    • Födelse: 1577

    • Död: 1648

References

License information

  • License Inga rättigheter reserverade (CC0)

Metadata

  • Alternative name106574 - Nordiska museet, Primus
  • Part of datasetKungligheter (Nordiska museet)
  • ProviderKulturNav
  • Date publishedOctober 27, 2016
  • Date updatedMay 2, 2024
  • UUID35b7e05f-f4ce-4921-9a05-7ce6e56fa799

Share to