Uppfinnaren Jonas Wenströms innovationer lade grunden till storföretaget ASEA, idag ABB. Han var främst elektrotekniker och uppfann dynamomaskinen "sköldpaddan" samt utvecklade trefassystemet för högspänd växelström.
About the object
aboutUppfinnaren Jonas Wenströms innovationer lade grunden till storföretaget ASEA, idag ABB. Han var främst elektrotekniker och uppfann dynamomaskinen "sköldpaddan" samt utvecklade trefassystemet för högspänd växelström.
Jonas Wenström (1855-1893), "den svenske Edison", var elektrotekniker och uppfinnare. Han föddes i Västmanland. Hans far, Wilhelm Wenström, var bruksbyggmästare. Familjen flyttade senare till Örebro där Wilhelm Wenström hade en egen konstruktionsbyrå.
Som barn drabbades Jonas Wenström av rakit, en sjukdom som orsakas av brist på D-vitamin. Sjukdomen gör att skelettet blir mjuk och böjig. Rakiten invalidiserade Wenström för livet.
Jonas Wenström tog studenten vid Karolinska läroverket i Örebro. Därefter studerade han vid universiteten i Oslo och Uppsala. År 1880 avlade han en universitetsexamen i naturvetenskapliga ämnen. Efter resor till bland annat USA och Frankrike kom han att ägna sitt liv åt konstruktioner inom framförallt elektroteknikens område.
Jonas Wenström arbetade en del med att utveckla en glödlampa, men den kände uppfinnaren Thomas Edison hann före med sitt patent. Han började då inrikta sig på dynamomaskiner, det vill säga strömgeneratorer. En liknande maskin uppfanns 1879 av tysken Werner Siemens, men Jonas Wenström ansåg att konstruktionen kunde förbättras. 1882 fick han patent på den så kallade dynamomaskinen "sköldpaddan". Exploateringsrätten till dynamomaskinen och andra uppfinningar överlät han år 1883 till Ludvig Fredholm, som startade Sveriges första elektriska företag, Elektriska AB i Stockholm.
1890 grundade Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA, sin verksamhet i Västerås med bland annat Jonas Wenströms uppfinningar som bas. Han var verksam i företaget och arbetade där bland annat med att utveckla trefassystemet för högspänd växelström. Tre år efter företagets grundande byggde ASEA Sveriges första trefaselkraftsledning mellan Hellsjön och Grängesborg. ASEA gjorde betydande insatser för Sveriges elektrifiering.
Jonas Wenström blev förkyld under arbetet med elledningarna. Han fick lungkatarr och avled, bara 38 år gammal.
I Tekniska museets arkiv förvaras ett stort antal ritningar, som visar de konstruktioner, som Jonas Wenström var uppfinnare till.
Trefas generator. Skylt: "3 Fasgenerator No 3071 Typ VQ Wenströms Patent 60/105 volt 21 amp. 5 hkr 900 Hvarf 60 per." Ingjutet: "Typ VQ No 3071 Patent" och "Allmänna Svenska Elektr ...
Trefas generator. Skylt: "3 Fasgenerator No 3071 Typ VQ Wenströms Patent 60/105 volt 21 amp. 5 hkr 900 Hvarf 60 per." Ingjutet: "Typ VQ No 3071 Patent" och "Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Vesterås". Komplett. Fordrar 5 hk.
Skylt: "Motor No. 1720 Typ Mo Wenströms patent 110 volt 57 amp 6.9 hkr. 725 hv". Etikett i dekalkomani med bild av wenströms-dynamo. Solid järnmassa och inkapslad induktorlindning ...
Skylt: "Motor No. 1720 Typ Mo Wenströms patent 110 volt 57 amp 6.9 hkr. 725 hv". Etikett i dekalkomani med bild av wenströms-dynamo. Solid järnmassa och inkapslad induktorlindning ger hög verkningsgrad.
Medalj i brons över Jonas Wenström född 1855, död 1893. Tjocklek: 4 mm. Åtsidan: Porträtt i lågrelief vänster profil av J. Wenström och "JONAS WENSTRÖM FÖDD 1855 DÖD 1893". Text i ...
Medalj i brons över Jonas Wenström född 1855, död 1893. Tjocklek: 4 mm. Åtsidan: Porträtt i lågrelief vänster profil av J. Wenström och "JONAS WENSTRÖM FÖDD 1855 DÖD 1893". Text i nedre kanten: "I.V.A. DEN 24 OKTOBER 1928". Frånsidan: Prometheusfigur. Signerad: Erik Lindberg.
Trefas alternator. Skylt av mässing: "Tre-fas alternator Wenströms patent DU 110 volt pr. Fas Amp. 1500 hv/pr. min." och "l-Fas 90 v. 4 A." (gäller en senare användning).
15 hkr., 100 varv, 150/260 v., 70 perioder. Korglindad kortslutsrotor med stort startmoment och god kylning. 1000 varv/min, 1507260 volt, 70 perioder, 15 hk. Kortsluten.
Enligt skylt monterad på motorn: Likströmsmotor. Fabrikat: ASEA, Konstruktör: Jonas Wenström. Tillverkad kring sekelskiftet och ingår i en serie som populärt kallades "Wenströms vä ...
Enligt skylt monterad på motorn: Likströmsmotor. Fabrikat: ASEA, Konstruktör: Jonas Wenström. Tillverkad kring sekelskiftet och ingår i en serie som populärt kallades "Wenströms välkända" eller "snörlivet". Det senare namnet har maskinen fått av inbuktningen på mitten, vilken beror på magnetiseringskretsens speciella utformning med fyra poler men endast två magnetlindningar. Avg.eff. 3 hkr, 220 volt, 10 amp., 750 r/min. Påmålat på själva motorn: "Boye & Thoresens Elektr. Aktiebolag, Göteborg". "Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Vesterås. Patent No 1442". På motorn är monterad en vinklad plexiglasbit med anslutningskontakt på.
Medalj i brons. Åtsidan: Porträtt, vänsterprofil av J.Wenström, text runt porträttet "Jonas Wenström Född 1855 Död 1893 IVA den 24 oktober 1928". Baksidan: Prometheus.
Medaljong i brons över Jonas Wenström, f. 1855, d. 1893. Framställd efter gipsoriginal år 1833 1939 av Skulptör Leo Holmgren efter Professor Erik Lindbergs medalj för IVA.
Hylsans längd: 60 mm, diameter: 8 mm. Hållare av förnicklad mässingsplåt, för blyerts och radergummi, försedd med förvandlingstabeller från gamla mättsystemet till metersystemet. " ...
Hylsans längd: 60 mm, diameter: 8 mm. Hållare av förnicklad mässingsplåt, för blyerts och radergummi, försedd med förvandlingstabeller från gamla mättsystemet till metersystemet. "Å hylsans yttersida är inpressad en tabell för förvandling af gamla mått, mål och viktsystemen till metersystemet och vice versa. Apparaten är konstruerad af Jonas Wenström, den kände elektrikern, och J.A.F. Wallberg, på sin tid Disponent vid Karlstads Mek. Verkstad, under senare hälften af 1870-talet, då båda voro elever vi Tekniska Högskolan# gåfva af Wallberg till undertecknad. Apparaten fanns på sin tid i handeln (antecknat Stockholm i februari 1920 av K.J. Sunström)".
