Historien om Bohuslän

Ett utsökt intakt hängsmycke av guld, en s k päronformad berlock. Överst på hänget, finns en ögla för upphängning på ett band, halskedja eller liknande. Dekoren är utförd i s k filigranteknik, och visar på högt hantverksmässigt kunnande. Mycket tunna, tvinnade eller flätade guldtrådar är lagda ovanpå och runt hängets övre del. På hängets undre del är flera små runda guldkulor (granuleringar) fästade. Berlocken tillhör "typ III", enligt von Müllers typologi (se Müller 1958). Formmässigt har hänget sitt ursprung i östra Medelhavet och området kring Svarta havet.

Denna typ av hängsmycken är mycket ovanligt att hitta i våra trakter, det är endast en handfull som tidigare påträffats i Sverige och de flesta på Öland. Desto fler har däremot hittats i Danmark (se Rapport 2020:166, s.12).

Hänget/berlocken hittades, tillsammans med fyra spännen av brons, ett 40-tal keramikskärvor, brända och obrända ben, däribland en tand, flintavslag och bitar av en dekorerad kam av horn. Graven innehöll två individer. Den ena var jordlagd utan kremering och den andra kremerad. Den jordlagda individen hade endast ett fåtal ben och tänder bevarade. De visade sig tillhöra en ung person, ca 16-20 år gammal. Förmodligen en kvinna, vilket de gravgåvor som var nedlagda i graven visade.
Den andra individen, till vilken de brända benen hörde, var även det en ung person.
För mer info om, och tolkning av fyndet se rapport Arkeologerna 2020:166.

Collapse text