Kroknäbbarnas tid - möten med svenska rovfåglar

Photo: Bohusläns museum

26 objects

VARFÖR HAR BOHUSLÄNS MUSEUM MÅNGA KROKNÄBBAR I SAMLINGARNA?

På 1800-talets andra hälft och fram till 1940-talet skänktes eller köptes fåglar till museets naturhistoriska samlingar. Ambitionen var att i en tid utan kolorerad press och digitala medier kunna visa upp exemplar av landets alla fåglar för besökarna. Några få accessioner har också gjorts på 1900-talets slut. Det handlar då om rovfåglar som förolyckats i Bohuslän och sänts in till myndigheterna som Kronans vilt. Efter ansökan till Naturvårdsverket har Bohusläns museum fått dessa för att för all framtid vårda och bevara dem.

Olika konservatorers skicklighet och personalens tillsyn har bidragit till vi idag kan närstudera dessa snabba eller nattaktiva fåglar.

Till de äldsta fynden hör en lärkfalk och en pilgrimsfalk, insatta i samlingarna i september 1862 respektive i maj 1863. Senast katalogiserade är en berguv och en fiskgjuse vilka var fåglar som förolyckats under 1996 genom att flyga in i kraftledningar.

KROKNÄBBARNAS TID

Rovfåglar har alltid fängslat och fascinerat oss människor. De spelade tidigt stor roll i religion, myt och vardag och de effektiva jägarna väckte fascination med sina till synes övernaturliga egenskaper, sin kraft och snabbhet. Trots det kom rovfåglarna senare att allt mer betraktas som skadedjur och konkurrenter. Under 1700- och 1800-talet inleddes en omfattande utrotningskampanj och i jakten på rovfåglarna, eller kroknäbbarna som de föraktfullt även kallades, var alla medel tillåtna. Trots fridlysning och en viss återhämtning under mitten av 1900-talet, stod många rovfåglar åter vid utrotningens brant några decennier senare på grund av miljögifter.

Tack vare ändrade attityder, räddningsprojekt och tusentals ideella entusiasters arbete, är utrotningshotet nu undanröjt för de flesta av våra rovfåglar. Många arter är idag på väg att återta sina gamla utbredningsområden och det är länge sedan vi hade så goda möjligheter att få se pilgrimsfalkens hisnande jakt genom lufthavet eller havsörnens mäktiga vingflak längs fjärdar och sjöstränder.

FRÅN SKOGENS DUNKEL TILL VIDA HAV

Slipade av årmiljonernas evolution har rovfåglarna varit överlevare som utvecklat stor variation när det gäller storlek och utseende, häckningsbiologi och födoval.

Våra 17 svenska rovfågelarter har anpassat sig till de mest varierande miljöer. De lever i ödsliga och svårtillgängliga områden men även mitt ibland oss, inne i samhällen och städer.

BEVINGADE JÄGARE

Som jägare måste rovfåglarna vara överlägsna sina bytesdjur. Sannolikt finns det inga andra varelser med så väl utvecklad syn. När det gäller flygskicklighet och fart är det inte många andra djur som hänger med. En pilgrimsfalk kan nå hastigheter på uppåt 300 km/h när den jagar genom lufthavet. Vissa rovfåglar, som sparvhök och de flesta av våra falkar, är specialister som nästan uteslutande äter fåglar. Andra, som vråkar, kärrhökar, glador och örnar, har många olika sorters bytesdjur på menyn.

ELDÖGON

Ugglorna tillhör våra mest kända fåglar. Men trots att de förekommer flitigt inom reklam, i sagor och myter, är det få av oss som stiftat närmare bekantskap med nattens ljudlösa jägare. Våra 11 ugglearter är spridda över hela landet, från snöklädda fjäll och taigans vidsträckta skogar till sydsvenska kulturlandskap och stadens parker.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to