Samiska namn och hantverk

Den samiska kulturen hade en historisk utbredning som sträckte sig åtminstone till Mellansverige. Det förnekade den nationalistiska historieskrivningen. Nya frågor till historiska källor gör dock de samiska spåren, som tidigare varit glömda, tydliga.

Vanliga vardagsföremål: korgar, rep, dekorerade föremål av horn, tennbroderade kjolväskor. Insamlade från landskapets bondehem till museer och hembygdsgårdar. Vem tillverkade dem?

Repen kallas ”lapplinor” och är gjorda av rot, korgarna är bundna på ett sätt som visar på samiskt hantverk, seldetaljerna har sydsamiska mönster, konsten att dra tenntråd var samisk.

Det samiska hantverket var en integrerad del av bondesamhällets vardag. När samerna i Mellansverige tvångsförflyttades under 1600- och 1700-talen gjorde allmogen motstånd, vem skulle nu sälja rotkorgar till deras hushåll? De finurliga rotlinorna som användes i nät och flöt på vattnet, de praktiska förningskorgarna, bara samerna tillverkade dem.

Samisk kultur och samisk ekonomi är mer än renskötsel. Vi ser här bevis för tillverkning och handel, vi ser arbetsdelning och specialisering. I en samisk ordlista från 1700-talet finns termer som visar att samer även arbetat med hantverk som skomakeri och skrädderi. Ordlistan skrevs troligen ner i Valbotrakten i Gästrikland.

Den samiska närvaron syns också i ortnamn som Lappberget, Lappbacken, Lapptomten och Medskogs Lappställe visar på samiska bosättningar.

Collapse text