Nordiska salen - Kunskapsresan

Från mitten av 1800-talet blev ämnena naturvetenskap, dagens biologi, fysik och kemi allt viktigare vid läroverken. Undervisning skulle anpassas till det nya industrisamhälle som växte fram. Nya yrken skapades. Nya kunskaper krävdes hos eleverna.

Tidigare hade främst läroböcker, kartor och annan litteratur varit det viktigaste materialet i undervisningen. För naturkunskap, fysik och kemi behövdes dock något mer ä instrument och samlingar.

För att kunna lära fysik och kemi krävdes att eleverna också kunde utföra olika experiment och att man kunde illustrera vissa fysiska lagar och kemiska reaktioner. För detta krävdes att man på skolan hade olika fysiska instrument liksom laboratorieutrustning för kemin. Man inredde nu också särskilda klassrum för just dessa ämnen. Det var viktigt att inte bara läsa ämnena – man skulle själv utföra dem.

När det gällde ämnet naturvetenskap, som idag kallas biologi, behövdes stora samlingar av monterade fåglar, ägg, däggdjur, fiskar, insekter, snäckor, mineraler och växter. Dessa kallades naturaliesamlingar. Fototekniken var ännu inte tillräckligt utvecklad och enda sättet att på nära håll kunna studera ett djur var att ha ett monterat exemplar. Eleverna kunde då även få se djur som levde i andra delar av landet eller världen. När det gällde växter krävdes av eleverna att de själva skulle samla ett stort antal. Dessa pressades, torkades och limmades fast på pappersark. Arken lades på hög som i en bok – ett herbarium.

På flera läroverk skapades under 1800-talet vad som kunde liknas vid små naturhistoriska museer där eleverna skulle lära sig grunderna i zoologi, botanik och geologi.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to