Photo: Rosberg, Pierre / Kalmar läns museum

Stolen - stil, form och funktion

By Kalmar läns museum

Alla har vi väl någon relation till en sittmöbel. Kanske favoriten hemma är den funktionella arbetsstolen vid hemarbetsplatsen, den småländska gamla pinnstolen eller de designade s ...

Alla har vi väl någon relation till en sittmöbel. Kanske favoriten hemma är den funktionella arbetsstolen vid hemarbetsplatsen, den småländska gamla pinnstolen eller de designade stolarna vid matbordet. Hur som helst är just stolen ett utmärkt exempel på en möbel som över tiden utvecklats inom både funktion och design. Från att ursprungligen fylla ett grundläggande behov – att kunna sittas på och att vara hållbar över tid, blev stolen ett föremål som drogs med i tidens olika kulturella strömningar.

I Kalmar läns museums samlingar finns omkring 500 stolar och de har på olika sätt anknytning till länet. De flesta har tillverkats från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet och kan därför berätta om hantverk, användningsområden och möbelstilar som spänner över nära fyra sekel.

Långt tillbaka var de vanligaste sittmöblerna pallar och bänkar, och inte förrän på 1600-talet börjar intresset för att ha stolar i hemmen att växa. I de enklare hemmen tillverkade man ofta sina egna, lite enklare stolar, av material hämtat från naturen och anpassade efter de utrymmen och behov som fanns.

Av 1600-talsstolar hittar vi i samlingarna olika typer. Ofta var utförandet av dessa ganska raka i formen med en så kallad ramslå runt benen. Men här finns också länstolen i engelsk barockstil, tillverkad av ek, med hög rygg och skulpterad med blommor och krona och klädd med gyllenläder. Fast stoppning i sitsen kommer som en nyhet och speciellt för tiden är spiralsvarvade stolpar och tvärslåar.

Under 1700-talet förändras formerna och skarpa kanter blir mjuka, rundade och mer graciösa när rokokostilen gör sitt intåg. Inspirationen till formspråket kommer från utlandet och framför allt från Frankrike, varifrån överklassen gärna importerar möbler. Nu blir också färgerna ljusare och bekvämligheten viktigare, som länstolen är ett exempel på, med sin breda, stoppade sits, rygg och armstöd. Det svenska möbelsnickeriet når under 1700-talets andra hälft sin höjdpunkt och tar sig uttryck bland annat i den gustavianska stilen. Det som främst skiljer de gustavianska stolarna från rokokostolarna, är de raka frambenen.

Med 1800-talet kommer en hel uppsjö av olika möbelstilar och ofta blandades de med varandra. Empiren, eller Karl Johan-stilen som den också kallas blir populär framför allt hos borgarklassen som nu inredde sina hem med stolar framför allt av mahogny men även av ljusare träslag med svarta detaljer. Utmärkande för tiden är de bakåtsvängda bakbenen och den klassicistiska ornamentiken. 1800-talet är också ny-stilarnas tid, där inspirationen hämtades från det förgångna, exempelvis i nybarocken, nyrokokon och nyrenässansen.

I spåren av industrialiseringen, med massproduktion och teknologisk utveckling, slår funktionalismen igenom på 1900-talet och med den det ergonomiska tänket i utformningen av vissa stolstyper. Nu växer också något annat fram. Lockade av möjligheterna med teknologin, tar den nya tidens formgivare möblerna till oanade höjder och den moderna designen föds.

Stolarna i den här digitala utställningen är ett axplock ur samlingarna. Vill du se fler? Sök på ”stol” på Kalmar läns museums sida på DigitaltMuseum.

About the exhibition

Metadata