Gösta Reuterswärd - tidningsklipp om och med trädgårdsdirektören på SJ

Våren 2020 fick Järnvägsmuseet möjlighet att låna och skanna tre klippböcker med tidningsartiklar om och med Gösta Reuterswärd och hans arbete. Klippböckerna skapades av Ernst Hjortzberg som var spårvägsdirektör och lånades ut av Gösta Reuterswärds son, Måns.

Tidningsurklippen sträcker sig över perioden 1931 – 1976 och handlar om Gösta Reuterswärds utförda uppdrag åt företag, privatpersoner och hans tid på SJ. Två av böckerna innehåller artiklar om allt från odlingstips, reportage gjorda hemma hos familjen Reuterswärd, Göstas arbete med Ulriksdals slottsträdgård i nära samarbete med kronprinsen såväl som hans tid som trädgårdsdirektör hos SJ och några enstaka artiklar på norska och engelska. Den tredje boken innehåller diverse artiklar som var av intresse för Gösta, hans fru Märtha och deras son Måns såsom döds-, bröllops- och födelseannonser, inbjudan till olika middagar och artiklar om Göstas barnböcker. Artiklarna är klippta ur en mängd olika tidningar som sträcker sig från Hus och Hem, Aftonbladet och Året runt till SJ-Nytt och Svenska Dagbladet.

Gösta Reuterswärd (1893-1980) insåg tidigt att han ville bli trädgårdsmästare, även om det inte var det mest välansedda yrket var han fast besluten att genomgå den långa utbildningen för att nå sin dröm. Det tog sammanlagt åtta år av studier och praktiserande vid olika slottsträdgårdar och plantskolor innan han kunde kalla sig för trädgårdsarkitekt. Efter utbildningen undervisade Reuterswärd vid Norrlands trädgårdsskola och öppnade sedan en egen blomsteraffär vid Stureplan i Stockholm. Därefter startade han en kombinerad handelsträdgård och anläggningsfirma vid sin bostad vid Djurgårdsbrunn i Stockholm. Inledningsvis försörjde Reuterswärd sig främst genom handelsträdgården innan han fick allt fler uppdrag som trädgårdsarkitekt. Reuterswärds stil var tydligt präglat av hans skolning i Danmark och den där rådande klassicistiska vågen samt en omfattande rundresa genom England där han inspirerades av den engelska Arts and Crafts-stilen. Under 1930-talet ritade och anlade Reuterswärd många anläggningar i nyklassicistisk stil såsom uteserveringar, innerstadsgårdar och privatträdgårdar.

Tiden på SJ

När Reuterswärd 1938 tillträder som trädgårdsdirektör hos SJ är det snarare en funktionell och folkbildande tanke som styr hans arbete. Stationsplanteringarna skulle både vara inspirerande för den egna trädgården men även trivsamma och funktionella. SJ:s trädgårdsverksamhet som kallades planteringsväsendet innehade i slutet av 1930-talet hela sex växtdepåer som försåg järnvägsdistrikten med buskar, träd och blommor, 20 plantskolor och mer än 40 distriktsträdgårdsmästare – SJ blomstrar! Reuterswärd bidrog under sin tid hos SJ till större eller mindre förändringar vid nästan 2000 av landets 3000 stationsplanteringar. Han ansåg järnvägsstationerna vara folkparker och ville därför att planteringarna skulle vara lättskötta och praktiska, han införde bland annat skyltar med växternas namn som underlättade införskaffandet av likadana sådana för allmänheten. En stor del av hans arbetstid gick även åt inspektionsresor runtom i landet där han träffade distriktsträdgårdsmästarna för att diskutera växter och titta till planteringarna personligen.

Efter kriget vann både bussar och bilar alltmer i betydelse vilket drabbade SJ:s ekonomi och ledde till att planteringsverksamheten började ifrågasättas. Reuterswärd lämnade 1960 självmant sin post som trädgårdsdirektör men även under de två följande sekel fortsatte han sitt arbete som folkbildare inom trädgårdsväsendet och författare. Böckerna han skrev nu fick en alltmer naturfilosofisk och andlig karaktär.

Av upphovsrättsliga skäl kan vi endast publicera en del av materialet. Vid intresse finns det möjlighet att studera resterande material hos oss på Järnvägsmuseet.

Källor:

Gustavsson, Eva (2001), Trädgårdsideal och kunskapssyn. En studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling, Swedish Univ. of Agricultural Sciences, Doktorsavhandling, Alnarp.

Rydh, Ulrika (2020), ”Gösta Reuterswärd – Sveriges störste trädgårdsmästare”, SPÅR 2020, Järnvägsmuseets årsbok, Gävle.

Text: Sarah Studinski