Skalmodell, i målad gips, av Skurubron mellan fastlandet och Värmdö öster om Stockholm.
Okänd / Tekniska museet
1915 var Skurubron Nordeuropas största betongbro
Här visas ett fotografi ur våra samlingar av Skurubrons uppbyggnad 1915 samt en etsning gjord av italienaren Guido Balsamo Stella där träställningarna för betonggjutningen av bron syns.
Skurubron mellan fastlandet och Värmdö, öster om Stockholm, byggdes i armerad betong åren 1914-15.
Skurubron under uppbyggnad 1915.
Okänd / Tekniska museet
Bron är utförd i 5 400 m³ betong med Visbycement, varav 3 700 m³ armerad betong och konstruerades och byggdes av civilingeniör Axel Björkmans betongbyggnadsfirma AB Arcus och hans medarbetare civilingenjör Tor Kempe.
Rådgivare i arkitektoniskt hänseende var arkitekten Lars Israel Wahlman.
Det var samma byggnadsfirma, AB Arcus, som senare byggde Tekniska museets huvudbyggnad som stod färdig 1936.
Skurubron invigdes 1915 av Gustaf V och var då nordeuropas största betongbro. Bron byggdes i tre välvda spann där brolängden var 284 meter lång och den mellersta brospannets stora båge 72 meter och med 32 meter fri segelfri höjd.
Mellan 1953-57 byggdes en ny bro intill samtidigt som den första renoverades.
(Text: Per-Olov Bjällhag, arkivarie. Ursprungligen publicerat oktober 2008 som "Månadens bild" på museets webb.)
Skurubron ersatte en flottbro som byggdes under 1830-talet. Flottbron hade en öppningsbar del och överfart var förenad med en avgift. En högbro skulle underlätta passage för såväl väg- som sjötrafik. De första planerna var att ersätta flottbron med en stålkonstruktion. Bron kom att utföras i armerad betong, ett material som var ganska nytt och oprövat i detta sammanhang.
Närheten till Stockholm och ökande folkmängd ledde med tiden till att de två broarna inte längre räckte till. Bygget av en motorvägsbro intill gamla Skurubron startade 2019. Konstruktionen är en kombination av stål och betong. Den nya och avgiftsbelagda Skurubron öppnade för trafik under 2023 med broavgift. De tidigare broarna renoveras så att lokaltrafik kan färdas avgiftsfritt inom området och bron från 1915 blir en bilfri bro för gång- och cykeltrafik.
Etsning av Skurubron gjord av italienaren Guido Balsamo Stella 1915.
Tekniska museet