Jonas Wenström (1855-1893), "den svenske Edison", var elektrotekniker och uppfinnare. Han föddes i Västmanland. Hans far, Wilhelm Wenström, var bruksbyggmästare. Familjen flyttade senare till Örebro där Wilhelm Wenström hade en egen konstruktionsbyrå.
Som barn drabbades Jonas Wenström av rakit, en sjukdom som orsakas av brist på D-vitamin. Sjukdomen gör att skelettet blir mjuk och böjig. Rakiten invalidiserade Wenström för livet.
Jonas Wenström tog studenten vid Karolinska läroverket i Örebro. Därefter studerade han vid universiteten i Oslo och Uppsala. År 1880 avlade han en universitetsexamen i naturvetenskapliga ämnen. Efter resor till bland annat USA och Frankrike kom han att ägna sitt liv åt konstruktioner inom framförallt elektroteknikens område.
Jonas Wenström arbetade en del med att utveckla en glödlampa, men den kände uppfinnaren Thomas Edison hann före med sitt patent. Han började då inrikta sig på dynamomaskiner, det vill säga strömgeneratorer. En liknande maskin uppfanns 1879 av tysken Werner Siemens, men Jonas Wenström ansåg att konstruktionen kunde förbättras. 1882 fick han patent på den så kallade dynamomaskinen "sköldpaddan". Exploateringsrätten till dynamomaskinen och andra uppfinningar överlät han år 1883 till Ludvig Fredholm, som startade Sveriges första elektriska företag, Elektriska AB i Stockholm.
1890 grundade Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA, sin verksamhet i Västerås med bland annat Jonas Wenströms uppfinningar som bas. Han var verksam i företaget och arbetade där bland annat med att utveckla trefassystemet för högspänd växelström. Tre år efter företagets grundande byggde ASEA Sveriges första trefaselkraftsledning mellan Hellsjön och Grängesborg. ASEA gjorde betydande insatser för Sveriges elektrifiering.
Jonas Wenström blev förkyld under arbetet med elledningarna. Han fick lungkatarr och avled, bara 38 år gammal.
I Tekniska museets arkiv förvaras ett stort antal ritningar, som visar de konstruktioner, som Jonas Wenström var uppfinnare till.
Text: Peter du Rietz
