Förkläden 1700-talet

Förkläde av sen 1700-talstyp, av kattun, botten av vitganska gles bomullslärft med tryckt mönster i rött, mönsterränder och mellan dessa rader av stiliserade spretiga blommor. Skarvat på bredden med fällsöm. Går nästan runt hela midjan. Slät framtill och rynkat 16 cm på var sida, 5 cm bred midjelinning av tyget med fastsydda centimetersmala knytband i beige med blå rand. Nedtill skodd med 2,5 cm bred remsa av vit bomullslärft.
Anm. Ett par små hål f.ö i gott skick.
Ingen härkomstuppgift men kan möjligen vara från Halland. Ett mycket likartat är 10763 från Tranum i Västergötland.
/Berit Eldvik 2008-12-23

Collapse text

Förkläde av glesvävt tuskaftat linne (?) eller annan linliknande fiber. Rynkat i midjan mot 1 cm bred linning av samma tyg med avsydda veck för att minska bredden i midjan, knyts med smala vita linneband. 7 cm bred fåll upplagd med en rad utdragssöm s.k. tandrad, och ovanför fållen en 3,5 cm bred infälld spets. Spetsen är en flandrisk knypplad 1600-talsspets av bandtyp som uppenbarligen är återbrukad. Bredden inte fullständig och den är skarvad på flera ställen på längden samt dessutom lagad med vit tråd. Förklädet avkortat 10 cm med ett avsytt veck ovanför spetsen, vecket döljer ett trasigt ställe vid höger sida. F.ö i bra skick. Handsytt.
Anm. Svårdaterad eftersom spetsen är återbrukad och inte nödvändigtvis kan komma ifråga som datering. Har enligt uppgift tillhört en skånsk bruddräkt vars skärp är märkt C I D 1805, vilket möjligen även gäller förklädet
/Berit Eldvik 2013-02-21

Collapse text

Förkläde av sidenbrokad, ljusblå med stora blombuketter och -slingor i olika röda nyanser, blått, grönt, vitt och gult, samt mellan dessa slingrande vita spetsband. 3 hopsydda våder. I midjan breda lagda veck med ett motveck mitt fram, midjeband av svart sidenrips som i ena änden har fragment av ett svart sidenband med lila blommönster som kan ha varit ett knytband senare ersatt med en ditknuten svart bomullssnodd.
Anm. Sidenet skört och med bristningar, den ljusblå bottenfärgen något blekt och solkig.
Har uppenbart varit en rokokoklänning där de ursprungliga vecken behållits i midjan. Trådar och stygnhål efter gamla sömmar. Tyget sannolikt import.
Blekinge är en trolig brukningsort, där sidenbrokader varit vanliga i bruddräkter, och den ljusblå färgen var omtyckt och vanlig. Den stora bredden gör det troligt att förklädet tillkommit under tidigt 1800-tal.
/Berit Eldvik 2012

Collapse text

Förkläde av bomullslärft, vit botten med smala ränder i rött och blått. Slät upptill med bara ett djupt och brett motveck fram., 2 cm bred linning av samma tyg med fastsydda centimetersmala knytband av beigerosa siden s.k. paduband. Smala handsydda fållar i sidor och nederkant. En lagad reva och en fint infälld lapp med mönsterpassning.
Har haft en sekundär fåll som antagligen var sydd i museet för att passa utställningsfigur. Den långa längden kan tyda på att den burits till en empirklänning med högt skuret liv.
/Berit Eldvik 2012-04-03

Collapse text

Förkläde i halvlinne, smalrandigt i rött och vitt med bredare bårdränder i rött, vitt, blått och gult. Varp av vitt lingarn, randat inslag i tuskaft av bomullsgarn med flamgarnseffekt genom inplockade trådar i ljust och mörkt blått resp. rött och vitt i en del av ränderna Upptill rynkat mot midjelinning 3 cm bred av tyget med korta ändar i var sida. Knytband saknas. Mycket smala fållar i sidor och nederkant.

Förklädestypen från sent 1700-tal, det röda bomullsgarnet var då en nyhet som köptes färdigspunnet och färgat i turkiskt rött.
/Berit Eldvik 2008-10-02

Collapse text

Förkläde sytt av ett tunt sidenhalskläde i kypert, svart med ljusbrun överruta och bårder längs sidor och fåll, upptill veckat mot midjeband av svart maskinvävd bomull.
Helkonserverat på museet och uppsytt på svart japonsiden.
/Berit Eldvik 2004
Halsklädet är av en typ som var vanlig under 1700-talets senare del, sannolikt har det från början haft en mörk botten med ränder i ljusare färger och blivit överfärgat i samband med omsyning till förkläde nån gång i mitten av 1800-talet. Jfr t.ex. halskläde inv.nr 28076.
/Berit Eldvik 2012-04-17

Collapse text

Förkläde av tunn vit bomullslärft med mönster i rött koppatryck med spetsbårder och slingrande blomrankor. 2 våder med söm i mitten, stadkant i ena sidan, fåll i den andra. Upptill rynkat åt sidorna med slätt i mitten mot midjelinning av samma tyg med 14 cm långa tampar i sidorna iskarvade med smala knytband av röd-och vita bomullsripsband.
Mönstret av gustaviansk typ från 1700-talets slut,
tygtryck av hög kvalitet, troligen importerat. Koppartryck var en ny tryckteknik från 1780-talet som medgav större mönsterrapporter. Jämför förkläde 110748 från Jösse härad Värmland.
Sits är ett annat namn för kattun.
/Berit Eldvik juni 2006

Collapse text

Förkläde av blommig bomullslärft, blocktryckt mönster med stora blommor och slingrande kvistar i röda och rosa nyanser, ljusbrunt, ljusblått med mörkbruna stjälkar och konturer, s.k. kattuntryck. Tyget lagt på tvären så att stadkanterna ligger uppåt och nedåt, upptill en avsydd dragsko, i ena sidan fåll i den andra öppen traskant.
Anm Sidfållen och det mesta bit av dragskon sydda med vit lintråd, resten av dragskon sydd med vit bomullstråd. Troligen har tygstycket från början varit större antingen i form av ett bredare förkläde eller så är förklädet återanvänt av något annat , en klänning eller ett sängomhänge t.ex. Förkläden från senare delen av 1700-talet brukr vara mycket vida.
En lagad reva vid vänster kant . Bomullsbandet i midjan rekvisita.
Typiskt för tygtryck från omkr. 1700-talets mitt, jfr t.ex. kattunmönster i Berchs samling.

Collapse text

a. Förkläde av ganska ojämn bomullslärft i en ljus oblekt bottenfärg med blocktryckt stort blommönster s.k kattuntryck med stora rosor, nejlikor och tulpaner i 2 röda nyanser, blått, manganlila, ljusgult och mörkbrunt med brunsvarta konturer och stjälkar. Ytan har sannolikt varit glättad. Upptill rynkat med ett mycket smalt omvikt linneband kring kanten som avslutas i var sida med en ögla. I den ena öglan ett fastknutet sidenband litt b. av 1700-talstyp i gult med rosa ränder.
Förklädet har stadkant i båda sidor. har ursprungligen varit längre och är sekundärt, men tidigt upplagt med 7 cm fåll.
I gott skick med ursprungliga färger kvar.
Trycket är ett typiskt 1700-talsmönster som i teknik och färger efterliknar de indiska kattuner som kom som en modenyhet till Europa i slutet av 1600-talet. Även bomullstygets kvalitet typiskt för tiden. Det första svenska kattuntryckeriet var Sickla utanför Stockholm grundat 1729 av en holländsk invandrare Jan de Broen. Familjen de Broen drev även ett kattuntryckeri vid Blecktornet på Södermalm under 1700-talet. Se vidare Ingegerd Henschen: Kattuntryck, Nordiska museets förlag 1992.
/Berit Eldvik 2012-05-15

Collapse text

a. Förkläde av ganska ojämn bomullslärft i en ljus oblekt bottenfärg med blocktryckt stort blommönster s.k kattuntryck med stora rosor, nejlikor och tulpaner i 2 röda nyanser, blått, manganlila, ljusgult och mörkbrunt med brunsvarta konturer och stjälkar. Ytan har sannolikt varit glättad. Upptill rynkat med ett mycket smalt omvikt linneband kring kanten som avslutas i var sida med en ögla. I den ena öglan ett fastknutet sidenband litt b. av 1700-talstyp i gult med rosa ränder.
Förklädet har stadkant i båda sidor. har ursprungligen varit längre och är sekundärt, men tidigt upplagt med 7 cm fåll.
I gott skick med ursprungliga färger kvar.
Trycket är ett typiskt 1700-talsmönster som i teknik och färger efterliknar de indiska kattuner som kom som en modenyhet till Europa i slutet av 1600-talet. Även bomullstygets kvalitet typiskt för tiden. Det första svenska kattuntryckeriet var Sickla utanför Stockholm grundat 1729 av en holländsk invandrare Jan de Broen. Familjen de Broen drev även ett kattuntryckeri vid Blecktornet på Södermalm under 1700-talet. Se vidare Ingegerd Henschen: Kattuntryck, Nordiska museets förlag 1992.
/Berit Eldvik 2012-05-15

Collapse text

a. Förkläde av ganska ojämn bomullslärft i en ljus oblekt bottenfärg med blocktryckt stort blommönster s.k kattuntryck med stora rosor, nejlikor och tulpaner i 2 röda nyanser, blått, manganlila, ljusgult och mörkbrunt med brunsvarta konturer och stjälkar. Ytan har sannolikt varit glättad. Upptill rynkat med ett mycket smalt omvikt linneband kring kanten som avslutas i var sida med en ögla. I den ena öglan ett fastknutet sidenband litt b. av 1700-talstyp i gult med rosa ränder.
Förklädet har stadkant i båda sidor. har ursprungligen varit längre och är sekundärt, men tidigt upplagt med 7 cm fåll.
I gott skick med ursprungliga färger kvar.
Trycket är ett typiskt 1700-talsmönster som i teknik och färger efterliknar de indiska kattuner som kom som en modenyhet till Europa i slutet av 1600-talet. Även bomullstygets kvalitet typiskt för tiden. Det första svenska kattuntryckeriet var Sickla utanför Stockholm grundat 1729 av en holländsk invandrare Jan de Broen. Familjen de Broen drev även ett kattuntryckeri vid Blecktornet på Södermalm under 1700-talet. Se vidare Ingegerd Henschen: Kattuntryck, Nordiska museets förlag 1992.
/Berit Eldvik 2012-05-15

Collapse text

Katalogkort:
"Förkläde för kvinna. Av svartblått rasktyg. Linning upptill av tryckt kattun av 1700.talstyp i rött mönster på vit botten. Knyts med svarta ylletrikåband. Bård nedtill av påsydda dubbla rader av gulgröna garneringsband i ylle och silke, i kanten rosa sidenripsband. Skoning av tryckt kattun. Från Slätthults gård."
Bilaga:"Min mor erhöll den efter sin avlidna svägerska 1859 och sades den då gått i arf inom släkten i många led och var ett minne från den tid kejsarinnan Katarina I vistades i Toarp."
"Efter min mors död, jag var då endast nio år, fanns ingen som vidare intresserade sig för gamla slägtsägner, utan förvarades drägterna blott så godt sig göra lät år efter år. Jag minns att när Mamma någon gång "klädde ut sig" i Toarpsdräkten brukade hon använda en hvit blus med linningsärmar under det röda lifvet och en slät vit spets som sköt fram under mössan, (samt hvita strumpor och svart skor."Kerstin Hjelm 1901)
(Kerstin Hjelm 1901).

Förklädet är ändrat troligen under 1860-talet genom ett uppsytt brett veck sytt på symaskin med kedjesöm, därefter är garneringsbandet, sidenkantbandet och kattunskoningen påsytt. Kattuntrycket är ett valstryck från 1800-talets mitt.
/Berit Eldvik 2006-09-22

Collapse text

Av tunn bomullslärft med blocktryckt mönster i form av raka bårder liknande band med små blomgrupper lagda på bårderna i övervägande brunaktiga nyanser som väger mot lila, eller rött.
Sytt av 2 våder, upptill rynkat på en linning av samma tyg med knytband av bomullsrips 3 cm brett och randigt i gult, brunt, rosa, blått och vitt. i cm bred fåll i nederkant.
Blockets höjd 23 cm och bredd 13 cm. Stämpel i linningen :
1/2 Genes 207.

Liknande mönster trycktes av t.ex. familjen de Broen vid kattuntryckeriet vid Blecktornet på Södermalm i Stockholm anlagt före 1740. Se Henschen: Kattuntryck, bild sid 31. Det var högst modernt under gustaviansk tid under 1770-90-talen.
/Berit Eldvik 2009-09-15

Collapse text

Förkläde sytt av ett kattuntryck från slutet av 1700-talet, medan förklädet förefaller vara av senare datum. Vitbottnad bomullslärft med blocktryckta mönsterbårder i krapprött med blomslingor, spetsbandslingor och sicksackband av ett slag som liknar de tryck som gjordes på Fredriksdahl. I midjan, som är mycket smal, lagda veck in mot mitten, linning av samma tyg 2 cm bred med påsydda knytband av ripsband i bomull i rött, blått och vitt.I nederkant en nedsläppt fåll som varit 9 cm bred, nu ofållat. I sidorna smala fållar samt trådrester av uppsprättade sömmar i båda sidorna.
Anm. Tyget stämmer med 1700-talets slut men inte modellen med den smala midjebredden och de lagda vecken, dessutom visar trådresterna i sidorna att bredden varit större, kanske är det t.o.m en äldre kjolvåd eller ett sängomhänge . som sytts om till förkläde. Även ripsbanden i bomull är mer 1800-tal än 1700-tal. jfr med förkläde i originalskick t.ex. 2656. Se även förkläde 1961 från Halland.
Tyget är lagat med stoppning på ett ställe.
/Berit Eldvik 2012-05-30

Collapse text

Förkläde i handvävt tuskaftat vitt linne. Består av två ihopsydda våder, sammanfogningssöm mitt fram. Täta rynkningar mot 1,5 cm bred linning av dubbelvikt linne, nuggor i kanten. Linningen är broderad med rombiska former i vitt lingarn. Möstervävt linneband, 1,5 cm brett, fastsytt i sidorna av kjollinningen. Banden har olika mönster. Uppvikt fåll i nederkant, 10,5 cm. Förklädet är handsytt.
/Inga-Lill Eliasson 2008-01-15

Collapse text

Förkläde av stormönstrad ylledamast i 1700-talsmönstring. Gulgrönt stort blommönster på mörkgrön botten. Förklädet är hopsytt av 2 hela vådbredder med stadkanter i var sida. Upptill rynkat mot en remsa av mörkblå vadmal med fastsydda knytband av olika hemvävda band. I ena sidan ett ripsband i brunt, blått och gult ullgarn på linvarp och i den andra sidan ett mönstervävt band med rött upplockat mönster på oblekt linnebotten. I mönstret är invävt initialerna L K O D. I nederkanten är förklädet skott med 3,5 cm brett ylleband skarvat av ett helrött band och ett rött med smala vita ränder. På insidan av midjelinningen broderat med vitt: 90.
Förklädet är unikt och mycket välbevarat sånär som på några malhål på midjeremsan av vadmal.
Ylledamast av denna höga kvalitet vävdes i första hand i Norwich, England, men tillverkning fanns även på andra platser eftersom detta var ett modernt tyg under 1700-talet. Till Sverige kom utländska tyger av denna sort in i allmogedräkten i slutet av 1700-talet och eftersom det var dyrbara köpetyger användes de till högtidsdräkt i första hand bröllopsdräkterna för både kvinnor och män, vanligast som livstycken och västar, i enstaka fall som kjolar och ännu mer sällan som förkläden. I detta fall kan man se hur rapporten har sett ut, vilket är svårare på de tillskurna livstyckena. Eftersom sådana utländska tyger hade importförbud under 1700-talet kan de ha kommit illegalt via gränshandeln med Norge.
Förklädet kom in tillsammans med ett par sammanbundna kjolväskor av rött tyg med påsydda silverband, inv.nr 98867 som använts som brudklädsel. Det kan mycket väl vara från samma brud.
/Berit Eldvik 2008-06-09

I sin bok "Möte med mode" (2014), sid 120-121, skriver Berit Eldvik att förklädet är vävt i Norwich.

Collapse text

Brett förkläde av tämligen grov vit bomullslärft med tryckt avpassat mönster i 2 röda nyanser, en senrokokomönstrad kraftig kantbård med blommor och täta gallerverki mjukt rundade bladformer. Mitten av mer gustaviansk typ med längsgående bladslingor med strödda blommor och ikatlika strömönster . Upptill rynkat mot 3,2 cm bred linning av bårdens tyg på insidan fodrat med fin linnelärft. I sidorna har linningen tränsade lingarnsöglor för knytband. Förklädet har nedtill stadkant och i sidorna mycket smala fållar.
Förklädet är så stort att det nått nästan runt hela kjolen. Trycket med största sannolikhet svenskt och avpassat för just förkläden. Flera liknande även i brunt och blått är kända från andra håll i landet.
Bars till stor högtidsdräkt eftersom sådan kattuner var dyrbara för allmogen.
Anm. Konserverat. I gott skick.
/Berit Eldvik 2012-0327

Collapse text