1700-talet

Huvudliggaren:
"+ Tittskåp, panorama; trälåda utvändigt klädd på papper i grått och brunt, invändigt blått; runt titthål av glas; skjutlock; 15 kuvert med teaterkulisser till 15 olika motiv, skrivna på kuverten; se bilaga. Mått låda 45,5 x 15 x 12,5 cm, kuliss H ca 9,3 cm, Br ca 13,4 cm. Tillh. giv. farfar Albert Lilienberg (f. 1833). G[åva] 1/2 1977 [av] Fru Märta Broms, Stockholm."

Inventering Sesam 1996-1999:
Lådans yttermått L 45 cn, B 15 cm, H 12,5 cm. Kulisserna H 9,3 cm, B 13,4 cm.
Tittskåp, panorama av rekt. trälåda klädd utvändigt med brunt marmorerat papper, invändigt med blått papper. På ena långsidan (undertill) ett titthål av glas. Inuti lådan tvärgående falsar (att fästa kulisserna i). Skjutlock. Tillhörande lös rektangulär spegel omramad av brunt ödleskinnsimiterande papper och på baksidan röd pappskiva med guldtryck. Glaset i spegeln sekundärt (modernt glas)
15 st kuvert (13 st originalkuvert av vitt papper med handskrift, 2 st sekundära) med "teaterkulisser" till 15 olika motiv. Varje kuvert innehåller 6 st kulisser.
Motiv: Apoteque, Ett Marknad, Ett Afguda Tempel, Hösten, Källan, David och Goliaht, Havanna i Westindien, Caffe-Hus, Målningar, Berg (?). Christi Lidande, Storm och Oväder på Hafvet, Lappländare, Mottagning (?), Frälsaren på Korset, (de två sista i nyare kuvert). Vissa kuliser med del av tryckt text nertill "C P Mai / TT / Mart Engelbrecht e???d / A V" Kulisserna sätts i lådan och när man tittar genom titthålet och genom spegeln får man en djupverkan i bilden.
Uppgifter enligt givaren: Panoramat har tillhört givarinnans farfar som barn, Albert Lilienberg, f 1833, häradshövding i Medelstads härads domsaga i Blekinge, son till Nils Lilienberg som var häradshövding i Torna hd och Bara hd, Skåne och som som bebodde herrehuset på Kulturen i Lund ca 1825-60. Ev. kan N.L. även haft denna leksak. Även givarens far, Erik Lilienberg, f 1872, häradshövding i Villands hd, har lekt med den.
AL 1977
Leif Wallin feb 1998

Tittskåpet, eller zograskope, är en konstruktion som syftar till att få djupverkan i tvådimentionella bilder. De blev populära under 1700-talet och har ibland benämnts Engelbrechtsteater efter konstnären och gravören Martin Engelbrecht och hans bror Christian Engelbrecht, Augsburg, Tyskland, som gjorde ett flertal olika scenerier som spreds runt om Europa och Nordamerika.
/Fiffi Myrström, 2014-08-08

Collapse text

1700-talskofta av siden sydd av en mängd olika klänningstyger av siden skurna i trekanter och sammansydd i lappteknik, s.k. skarvsöm. Där tygerna inte räckt till samma trekantsform har man sytt ihop flera små bitar till en trekant. Tygerna är en provkarta på vanliga färger och tyger från 1700-talets mitt och framåt. Övervägande rosa och grönt samt gult och blått men flera färger finns.Tygerna både enfärgade och blommönstrade. Skuren i 2 stycken i ett med ärmarna och med söm i ryggen och i sidorna, skörtdelen bak är separat i 2 delar med veck mitt bak. 2 infällda skörtkilar fram. På ärmarna uppslag av grönt siden. Foder upptill av oblekt linnelärft och nedtill av rosa linnelärft. Ingen knäppning.
Mellan foder och yttertyg finns ett tunt vaddlager för att hålla formen bättre.
Anm. Många av lapparna sköra och trasiga, speciellt fram och på ärmarna.
/Berit Eldvik 2008-11-24

Collapse text

Kvinnotröja i ålderdomlig snitt med långt skört, av gulgrön vadmal. 2 framtycken/sidstycken med 2 breda skörtkilar på var sida. Ett ryggstycke med vinklade sömmar mot sidorna, från midjan 2 skörtveck som längst ned fästs med ett stygn. Isydd ärm med en söm och skarvkilar, snäv vid handleden med 8 cm långt ärmsprund. Ärmen infodrad nedtill med 6,5 cm blått mönstervävt siden och kantad med ljusgrönt sidenband. Sprundet saknar knäppning. Axel-, ärm- och ryggsömmar markerade med 2 rader sticksöm med ljusgrönt silke. Låg ståndkrage kantad med 2 rader kyprade sidenband. Krage och framkanter infodrade med en remsa oblekt linnelärft och hela tröjan kantad med ljusgröna kyprade sidenband. Knäppning med 5 par hakar och hyskor av mässing Tröjan ofodrad med synliga invändiga sömmar sydda för hand med oblekt lintråd Runt midjan insytt linneband.
Anm. Spår av mal men inga hål. Sidenbanden slitna. Sidentyget i ärmfodringen är från senare delen av 1700-talet.
Jfr med röd 1700-talströja från Skytts hd. nr 17.152. Den ålderdomliga typen kan jämföras med t.ex. Moras gröntröjor där 1600-talssnittet levt kvar ännu längre.
"De gröna tröjorna har haft en stor utbredning i södra och västra Skåne." /S.Svensson, Skånes Folkdräkter, Sthlm 2935. sid 79.
Både röda och gröna tröjor fanns i Skytts hd under 1700-talet men försvann alltmer och ersattes med svarta eller mörkblå.
/Berit Eldvik 2010-12-16

Collapse text

Mansdräkt "habit à la francaise" i 3 delar, rock, väst och knäbyxor. Av mönstervävd brun silkesammet med blommönster. Rock med skört bak, stora fickor med lock, breda ärmuppslag, många knappar. Knäbyxor med lucka fram, helt fodrade med sämskskinn för att hålla värmen. Väst med långa ärmar, knäppning och ficklock som på rocken.
Typisk för det franskinfluerade herrmodet vid 1700-talets mitt, tyget troligen utländskt och av hög kvalitet. Statmakterna reagerade mot för stor tygåtgång i de breda uppslagen, rockens vidd och de stora ficklocken, vilket förbjöds i överflödsförordningar.
Har tillhört Jonas Alströmer 1685-1761. Har tillhört Jonas Alströmer, (1685-1761) från Alingsås. En av den svenska industriella begynnelsens förgrundsfigurer. Importerade maskiner och arbetskraft och grundade med statligt stöd bl.a Alingsås Manufakturverk på 1720-talet.
/Berit Eldvik 2009-12-11

Collapse text

Mjuk kvinnohätta av röd ylledamast med gult blommönster. Ett stycke med söm i nacken och en bit upp på hjässan för att formas. Kantad med blå sidenband, fodrad med grovt treskaftat linne. I bakkant trådöglor med ett genomträtt knytband av blått linne som dras ihop i nacken.
Bars med undermössa sk. spranghuva av spets, se ex. inv.nr 27753 och 27737.
Anm. Den fina kvaliteten i ylledamasten med glättad yta gör det troligt att den är vävd i Norwich England. Det skarpa vecket över hjässan kommer från den hårda pressning tyget genomgår för att få den blanka ytan. Denna typ av finare utländska kamgarnstyger med vackra mönster var moderna i folkdräkter i slutet av 1700-talet och framförallt till bröllopsplagg.

Berit Eldvik juni 2006

Collapse text

Kvinnoskor, ett par, av svart läder, slät ovandel, snörs med läderrem genom ett par hål i slejfar som går fram över ovandelen. Klacken något förhöjd och placerad långt under foten, är av trä klädd med läder. Tåpartiet spetsigt.
Enligt uppgift använda som brudskor.
Se bild 212 i S. Svensson: Skånes folkdräkter, med kommentaren: "De skor som avbildas å fig. 212 ha icke haft någon speciell bygdekaraktär utan återfinnas i skilda delar av landet och överensstämma med de under 1700-talets senare del gängse damskorna. Senare försvinna slejfarna." Även klackarna försvinner i början av 1800-talet
/Berit Eldvik 2009-09-15

Collapse text

Huvudliggaren:
"Tallrik, fajans; grågult gods, vit glasyr, runt brättet växtbård samt Sparre-Lillieska alliansvapnet under grevlig krona i blått, kanten naggad runtom; osign. Diam. 23,8 cm. Erik Sparre af Sundby (1665-1726) gift 1710 m. Christina Beata Lille (1677-1727)".

Troligen tillverkad i Moustiers, Frankrike, 1700-talets början.

Se även 184299, 242721 och 252486 ur samma servis.
/Tegnér 2007

Collapse text

Inventering Sesam 1996-1999:
H 7,7 (cm)
Docka, av ben, med målade ansiktsdrag, röd mun. Saknar peruk. Iklädd rosa 1700-talsklänning av siden (blekt), med mycket bred styvkjol, liv med snibb och ärmar med engageanter. Berlock av gulmetall runt halsen. Gröna sidenskor med skinnsulor.
Anna Womack 1996

Ansiktsdragen delvis bortnötta.

Collapse text

Huvudliggaren:
"Sockerskrin, trä, fällock, utdragbar låda; kniv av järn med svarvat träskaft, fastsatt i lådans mitt; marmorerad målning i gråvita fält, svarta kanter, brunt listverk. L 37 cm, Br 22 cm, H 20 cm. Lysningspresent till giv. föräldrar 1899. Inköpt 18/6 1963 från Fru Elin Grandin, Klinten."

Katalogkort:
"Rektangulärt sockerskrin av trä ... utdragbar låda med benknopp i botten. ... Handtag och nyckelbeslag av metall. ... Skrinet var lysningspresent till säljarens föräldrar 1899, stataren Johan Albert och Kristina Lindberg från en av faderns bröder.
A.R. [=Ann Resare]"

Låsbart skrin med fast kniv monterad på perforerad mellanbotten av trä. Skjutlåda för uppsamling av smulsocker.
Anm: Knivens handtag sitter löst. Knopp på lock och skjutlåda saknas. Nyckel saknas.

Skrin av trä för sockrets sönderdelning och förvaring kom i bruk i Sverige under 1700-talet i samband med att te- och kaffedrickandet började spridas i landet. Socker salufördes i form av större kakor eller konformade toppar. Med ett kraftigt slagjärn, kniven, som monterats inuti skrinet skars sockret i lämpliga bitar. Skrinen var ofta försedda med lås eftersom socker var en dyrbar konsumtionsvara.
/Ulrika Torell 2007-01-11

Collapse text