Forsviks bruk

TRAPPA

TRAPPA

Forsviks bruk

BOCK

BOCK

Forsviks bruk

FODRAL

FODRAL. Kartfodral, kan möjligtvis vara ett ritningsfodral. Fodralet har varit galvaniserat varav endast rester finns kvar.

Forsviks bruk

TVÄTTREDSKAP

TVÄTTREDSKAP. Tvättredskapet är en vakuumtvättmaskin i miniatyr. Den består av en kon som är fäst i ett trähandtag.

Forsviks bruk

POLERSLEV

POLERSLEV. För upphämtning av nedfallen lös sand ur formens djupare partier samt för glättning av formen.

Forsviks bruk

POLERSLEV

POLERSLEV. För upphämtning av nedfallen lös sand ur formens djupare partier samt för glättning av formen.

Forsviks bruk

Vykort: Sågenarbetare vid sågen på Forsviks bruk.

Vykort: Sågenarbetare vid sågen på Forsviks bruk.

Forsviks bruk

Axel Karlsson vid en plansvarv i mekaniska verkstaden. Han bearbetar flänsarna på en slussventil.

Axel Karlsson vid en plansvarv i mekaniska verkstaden. Han bearbetar flänsarna på en slussventil.

Forsviks bruk

Förvaltarbostaden i Forsvik. Bostaden byggdes år 1827. Från och med 1876 användes huset som brukshotell och sedan kamrersbostad. Forsviks Skogar köpte fastigheten 1948 som sedan revs år 1975.

Förvaltarbostaden i Forsvik. Bostaden byggdes år 1827. Från och med 1876 användes huset som brukshotell och sedan kamrersbostad. Forsviks Skogar köpte fastigheten 1948 som sedan revs år 1975.

Forsviks bruk

FBF002154

FBF002154

Forsviks bruk

Lars Bergman, bruksingenjör och platschef (1948-1960).

Lars Bergman, bruksingenjör och platschef (1948-1960).

Forsviks bruk

Lars Bergman på verkstadsgården, Forsviks bruk. Lars Bergman, bruksingenjör och platschef (1948-1960).

Lars Bergman på verkstadsgården, Forsviks bruk. Lars Bergman, bruksingenjör och platschef (1948-1960).

Forsviks bruk

TRÄSLIPERI

TRÄSLIPERI. Träsliperiet, en ansenlig och högrest timmerbyggnad med bottenytan cirka 37,5 x 23 meter, är kanske Forsviks mest välbekanta byggnad. År 1869 fattades beslutet att anlägga ett träsliperi på bruket och senare tillkom därtill även en kalorifär. Träsliperiet uppfördes som fabrik för mekaniskt framställd pappersmassa och är uppkallad efter produktionsmetoden; aspved slipad tillsammans med vatten mot roterande stenar i s.k. slipstolar var utgångsmaterial för massaark med produktnamnet ”Trembling Forsvik”.

Forsviks bruk

KVARN

KVARN. Forsviks bevarade och fungerande kvarn är uppförd med metertjocka putsade och vitkalkade gråstensväggar i två våningar samt med en vindsvåning av rödfärgat trä. Sadeltak med enkupigt tegel. Kvarnen uppfördes 1807 och har genomgått flertal förändringar. Kvarndrift har dock pågått på platsen sedan början av 1400-talet, sannolikt ännu längre. Omkring sekelskiftet 1400 kom kvarnen i Vadstena klosters ägo och drevs som tullkvarn. Allt talar för att kvarnen inte enbart användes för klostret, gårdens eller brukets behov utan också för andra som behövde få sin säd malen, ända fram till nedläggningen år 1961.

Forsviks bruk

KRAFTVERK

KRAFTVERK. Forsviks kraftverk stod färdigt år 1902 och runt om i brukets arbetslokaler tändes nu båglampor och glödlampor, i stället för fotogen- och oljelampor. Elektriciteten alstrades med en turbindriven generator och drivvatten kom i en lång träränna från det södra fallet. Byggnaden, som står kvar tämligen oförändrad, är murad av tegel i två plan. Tegelfasaderna är dekorerade med gesimser och har småspröjsade gjutjärnsfönster. Södra gaveln lämnades dock helt slät, eftersom bruket planerade att uppföra en ny kvarn. Byggnaden har också inhyst provningsanstalt för centrifigalpumpar och snickeri för tillverkning av gjutmodeller.

Forsviks bruk

KONTOR

KONTOR. Brukskontoret stod färdigt år 1919. Det ritades av skövdearkitekten Ernst Wahlanders i en tidstypisk stil med insalag av nationalromantik och jugend. Kontoret förfogades av brukets administrativa personal, men eftersom byggnanden var stor inhystes också andra verksamheter i byggnaden, så som Skaraborgs Enskilda bank, posten och Forsviks Skogar. I källarplanet fanns vaktmästeri och sedemera arkiv. Mellan åren 1995-1998 restaurerades kontoret från förfall av Stiftelsen Forsviks industriminnen. År 2004 gick ägandet av byggnaden över till Karlsborgs kommun. I dag används byggnaden som kontor. Här finns hörssal, konferensrum, bibliotek och arkiv.

Forsviks bruk

PLÅTVERKSTAD

PLÅTVERKSTAD. En av de större byggnaderna vid Forsviks bruk är plåtverkstaden, som uppfördes 1895. Bruket tillverkade då stora, skrymmande konstruktioner i plåt, såsom träkokare och ångpannor. Genom att plåtverkstaden hade stor golvyta, en kraftig travers och en bred öppning på gaveln kunde dessa tunga produkter hanteras på ett smidigt sätt.

Forsviks bruk

SMEDJA

SMEDJA. Under mer än femhundra år har det funnits smeder i Forsvik och dagens smedja är den yttersta länken i en mycket lång utvecklingskedja på platsen. Klensmedjan är uppförd 1873, med småspröjsade fönster med korslagda omfattningar, takkupor, skorstenar och tak med lanternin. Som mest fanns det tio eldstäder i smedjan - i dag är det fyra. Vid decennierna kring sekelskiftet arbetade sex till tio smeder med hantlangare vid härdarna. Därefter minskade verksamheten och den sista smeden slutade 1969.

Forsviks bruk