Part of exhibition
History
-
Täljsten är ett material som använts i årtusenden. Täljsten är bra på flera sätt; den är lätt att forma, den tar snabbt åt sig värme och behåller värmen länge.
För att forma stenen kan man tälja med ett redskap med vass egg, precis som namnet säger.
Man kan också hugga med yxa, såga och hacka, slipa och borra. Så blir stenen till kyrkliga skulpturer, dopfuntar, byggnadsdelar eller sländtrissor och knappar.
Bergarten är inte bara mjuk utan också seg och sammanhängande. Den innehåller klorit och minst 50 % talk.
Ju mer talk, desto mjukare sten. När man tar på den känns den litet oljig.
Egenskaperna i förhållande till värme gör att täljsten använts för gjutformar, strykjärn, bakplåtar och grytor.
Fortfarande är den vanlig i braskaminer.
Täljstenen är så gott som osmältbar, den är eldfast, och kan flyttas direkt mellan stark värme och kyla.
Man kan steka på den utan fett. Den tål olika ämnen och kemikalier.
Pulvriserad täljsten har använts som magringsmedel i keramikdeglar vid smältning av metall i höga temperaturer.
I Bohusläns berggrund börjar ett stråk av täljsten som löper från Ytterby och Jörlanda, upp genom Dalsland och vidare till Östfold i Norge. Flera gamla täljstensbrott har hittats.
Täljsten heter fedtsten (på danska), kleberstein (på norska), soapstone (på engelska) och speckstein (på tyska).
Litteratur: Aarsrud, Christian: Föremål av täljsten. Att upptäcka ett landskap, Dalsland genom kulturhistorien. Vänersborgs museums skriftserie nr 2, Uddevalla 2004, s. 205-214.
Hallbäck, Sven-Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän, Vänersborg 1961.
Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa förrättad år 1742, redigerad av Krantz, Claes, Wahlström & Widstrands förlag, Stockholm 1960, s. 142 och 153.
Användning
- Ägare av originalSchwartzman & Nordström AB (1903 - 1991)
- History
Schwartzman & Nordström startade sin verksamhet redan år 1903 i mycket liten skala i ett gårdshus i centrala Uddevalla. Rörelsen expanderade snabbt och man startade egen tillverkning av herrkonfektion. År 1923 lanserades namnet Tiger (of Sweden) och fabriken blev under mellankrigstiden Skandinaviens största herrkonfektionsproducent.
Tigerfabriken i Kv. Sinclair blev på grund av kriget färdig först år 1949.
Tigerfabriken i Uddevalla stängdes den 13 december 1991.
Litteratur om konfektionsfabrikens semesterhem åren 1934-1952:
Molander, Leif. "Gullmarsberg och Cederslund med omnejd förr och nu", 2016. I kapitel Ramdalen - från torp till militärbas, sidorna 265-311 finns ett stycke under rubriken De olika ägarna på Ramdalen efter Jacobi, Marcus Schwartzman skapar semesterhem på Ramdalen för sina anställda, sidorna 302-305.
- Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län
- ProfessionKonfektion
- Alternative namesTiger
- DigitaltMuseumSearch in «Schwartzman & Nordström AB»
- History
- Ägare av original, ortSverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län
Accession: 1975
Gåva- Givare till museetUddevalla kommun, Tiger-Pingvin
Classification
License information
Metadata
- IdentifierUM75.21.049
- Alternative name129/75 - Diarienummer
- Part of collectionS14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedFebruary 1, 2019
- DIMU-CODE011024289043
- UUIDbd5e9936-d7f8-45ca-b3ef-01e715a1c0a3
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».