Byggnadsdetaljer av natursten

I den här digitala utställningen lyfter vi fram byggnadsdetaljer av sten från medeltid till 1600-tal. Renässansens stilideal under 1500-talet påverkade den svenska arkitekturen på så sätt att formspråk från Europa anammades på kyrkor, slott, herresäten och borgarhus. Detta skedde även här i länet. Stora resurser lades på att smycka byggnaderna som konstverk, med fint huggna detaljer i form av kolonner, pilastrar, voluter och kapitäl, framför allt av kalksten och sandsten. Under 1600-talet ökar sedan användningen av natursten i byggnader.

En av de äldsta byggnadsdetaljerna i samlingarna är ett rosverk, en fönsteromfattning i gotisk stil, av kalksten, daterad till 1400-talet, KLM 11775. Den är funnen i Kalkstad, Torslunda socken på Öland. Här finns också olika typer av kalkstensfragment i form av pelare eller balusterdockor som hittats vid en arkeologisk utgrävning på Västerlånggatan i Kalmar och som enligt uppgift har tillhört den gamla Bykyrkan i Gamla staden i Kalmar. Gamla kyrkogården är också ursprungsplatsen för två stycken stentavlor som har suttit på benhusen som tidigare stått där, tills det sista revs på 1880-talet. Tavlorna är av röd kalksten och har inskriptioner omgivna av voluter.

Några av byggnadsdetaljerna kommer troligtvis ursprungligen från Kalmar slott, men har hittats på olika platser och ibland i helt andra byggnader i staden och närområdet, vilket visar på att man återanvände delar från äldre byggnationer. Vissa kan ha tillhört en lusthusbyggnad som under 1500-talet ska ha legat på slottets västra vall. Exempel är det joniska kapitälet med voluter, KLM 8540 och lejonmaskaronen av grå kalksten, KLM 12225, som hittades inmurad i en av väggarna i f.d. Nisbethska skolan på Larmgatan 9, då denna reparerades 1890. En del av en krönplatta till en spis, med triglyfer och tjurkranium i renässansstil, hittades vid reparationer 1934 inmurad i Högvakten eller Västerport, huvudporten i befästningsverket runt Kvarnholmen.

Från Rosenlundska huset på Kvarnholmen i Kalmar, kommer en del av en takfotslist av kalksten, KLM 9604. Huset stod färdigt 1658 och är uppkallat efter borgmästare Johan Rosenlund och var det första stenhus som började byggas sedan staden flyttats till Kvarnholmen. Arkitekturen följer tidsandan och som möjlig upphovsman har Nikodemus Tessin den äldres namn nämnts. Vid 1800-talets mitt förlängdes huset med fyra axlar och i samband med detta togs takfotslisten på den västra gaveln ner.

Det var inte bara husfasaderna och portarna som skulle smyckas. Även interiören kunde få detaljer huggna av natursten. I samlingarna finns delar av spisomfattningar bevarade, från så kallade praktspisar, som KLM 7448. Denna kommer ursprungligen från Sahlsteenska huset på Kvarnholmen i Kalmar, är tillverkad på 1600-talet och ombearbetad 1750. Den är märkt med det Ulfsparreska vapnet vilket kan betyda att den har haft Göran Ulfsparre, landshövding i Kalmar 1655-56, som ursprunglig ägare. Praktspisarna var rikt dekorerade, pilastrarna kunde vara utformade med helfigurer eller huvuden i full relief samt ornamentering i grund plattrelief. Krönplattan hade liknande ornamentering samt årtal och monogram. Spisarna tillverkades av grå eller rödbrun kalksten och tekniken var en fin ciselering eller utmejsling av ornamenten.

Nedan hittar du ett urval av de byggnadsdetaljer av natursten som finns i samlingarna samt fotografier från byggnader och byggnadsverk som har anknytning till dessa. Är du intresserad av att veta mer om stenhuggeri och byggnation med natursten i länet, finns mer att läsa längre ner på sidan.

Collapse text