Jacob Häggs målning "I lägervall" på en affisch från 1982. Foto: Sjöhistoriska museet

Ett linjeskepp i farliga vatten

By Sjöhistoriska museet

En av våra främsta svenska marinmålare är Jacob Hägg, som med känsla och osviklig precision skildrade marina miljöer och historiska fartyg. Under sitt konstnärsliv hann han med att skapa ett stort antal verk, och ett av de mest storslagna ingår i Sjöhistoriska museets samlingar.

Porträtt av Jacob Hägg utfört av Emerik Stenberg Reprofoto: Johan Jonson, Sjöhistoriska museet/SMTM

Jacob Hägg var född 1839 på Gotland och dog 1931 i Stockholm. Till yrket var han sjöofficer och deltog i flera långresor, bland annat ombord på fregatten Vanadis. Under sin långa bana var han chef för Kungliga sjökrigsskolan, varvschef för Stockholms örlogsstation och amiral och stationsföreståndare i Karlskrona. Vid pensionen 1904 var Hägg konteramiral.

Mellan åren 1907 och 1927 var Jacob Hägg föreståndare för de sjökrigshistoriska samlingarna, som utgjorde den ena av de två samlingar som tillsammans kom att bilda Sjöhistoriska museet 1938. Ett antal av de modeller som ursprungligen kommer från flottans modellkammare – och som idag finns på Sjöhistoriska och Marinmuseum – renoverades under hans ledning.

Hägg började sin konstnärliga bana vid sidan av officersyrket redan som ung. Hans ingående kunskaper om ett fartygs alla detaljer framträder i målningar och skisser som idag är eftertraktade samlarobjekt. Med åren hann oljemålningarna och akvarellerna bli omkring 700, utöver tusentals etsningar, teckningar och skisser.

I lägervall [Marinmotiv] Hägg, Jacob / Sjöhistoriska museet

Ett av alla de historiska fartyg som Hägg avbildade är ett linjeskepp från Gustav III:s tid på ett stormigt hav. Målningen, som fått titeln I lägervall, är daterad 1890 och utförd i stort format med bred guldram.

Skeppet befinner sig farligt nära klipporna i förgrunden och pressas hårt av stormvinden. Besättningen har kastat ankar och strukit stänger och rår för att minska vindfånget – med andra ord har man bragt skeppet i lägervall. Högt uppe i riggen kämpar manskapet frenetiskt för att sänka rår och bärga segel.

I ett av gallerierna akterut syns en man som lodar djupet. Kommer skeppet för nära klipporna är spelet över. Två ankare ligger ute, men har de fått fäste och kommer trossen i så fall att hålla? Sjön är våldsam och obarmhärtig när den lyfter skeppet och sliter i tågvirket.

På avstånd skymtar andra fartyg, som bara kan iaktta vad som sker. I det här läget finns inget de kan göra för att hjälpa. Stormen är för kraftig, rädde sig den som kan!

Det är inte svårt att föreställa sig paniken ombord på skeppet. Att bli påblåst är dramatiskt även i en liten båt, när ankaret kanar över klippbottnen och förrädiska stenar lurar i lä.

Målningen skänktes till museet 1942 men var fram till 1958 deponerad på annan plats.

Modell av tvådäckat linjeskepp med 66 kanoner från 1790-talet efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM

Hägg har troligtvis använt en av Sjöhistoriskas modeller (Ö16) som förlaga till målningen. Den byggdes på 1790-talet efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman, som konstruerade en ny typ av tvådäckade linjeskepp efter erfarenheter från kriget mot Ryssland 1788–1790. Sannolikt var modellen tänkt att användas vid Stockholms örlogsstation för att lära ut konsten att tackla ett stort örlogsfartyg.

Text: Eva Berglund-Thörnblom, Jonas Hedberg