August Strindberg

Kataloglapp:
"Landskap med tobaksblommor. /Trädgården - överstruket)/ Olja på pannå. 1901-1903. Trädgården - från tiden vid Karlavägen 1901-1903 omkring (enl. brev fr. V. Carlheim-Gyllensköld t. G. Upmark. odat. Nord.m. arkiv". "Enl. HL: Dynlandskap i regnväder".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Landskap med tobaksblommor, 1902. Olja på duk. Signerad. På baksidan: 'Oljemålning på duk af August Strindberg 1902'. Dynlandskap med grå luft genomlyst av solen, på marken en rad röda blommor. Mörka färger i stora blommor t.v., ljusnar starkt mot höger. Motivet med tobaksblomorna är fristående i Strindbergs måleri och innebörden oklar".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"Målning. Olja på papp. 'Klippa och hav'. 1873, Sandhamn, August Strindberg. Gråbrun klippa i förgrunden, överspolad av ett stormigt, blågrått hav. Himlen täckt av ovädersmoln i olika grå nyanser. Märkt på baksidan med blyerts: Oljemålning på Sandhamn 1873.... oläsligt..... På en påklistrad papperslapp härkomst och ägaruppgifter. Svart slät ram"
/AT 73

Konserverad av Björn H. Hallström 1974.
/IBB

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Utsnitt ur ett skärgårdslandskap: svartgrönt hav med brytande vågor. Vid horisonten gröngul ljusning, däröver tunga moln i grågrönt. I förgrunden en gråbrun klippa med ett par gulvita bränningar. Målningarnas lilla format innebär att de måste betraktas som studier, inte som färdiga konstverk".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"Målning. Olja på papp. 'Seglare'. 1873, Sandhamn, August Strindberg. Grågrönt hav; vid horisonten två segelfartyg. Ljust grå himmel med mörkare moln. Tavlan sliten, färgen sprucken och avflagnad på ett flertal ställen. Svart, slät ram, mycket sliten. På baksidan ägar- och härkomstuppgifter".
/AT/73

"Konserverad av Björn H. Hallström 1974. Funnen fuktskadad i Bo-avd:s kassaskåp 19/11 -76"
/IBB

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Seglare, målad 1873 i Sandhamn. Olja på papp. Osignerad. Ett svartblått till svartgrönt hav, vid horisonten t.h. ett fyrskepp, i mitten en enmastad seglare, t.v. en tremastare (ej utförd i oljefärg). Himmelen täckt av blågrå stratocumelimoln, vid horisonten en blekblå klara; allt hållet i gråblått. Vita bränningar vid horisonten".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Katalogkort:
"Målning, olja på papp, 'Tallen'. 1873, Sandhamn, August Strindberg. Motiv: Grön och brunsvart, vindpinad tall. Gulbrun mark, i bakgrunden grön vegetation; ljusblå himmel med vita skyar. På baksidan märkt m blyerts: I Oljemålning av A. Strindberg på Sandhamn 1873 (T. Eklund). På fastklistrad papperslapp: härkomst och ägaruppgifter. Färgen sprucken, i överkanten bruna fläckar, nedre v. hörnet något vikt. Svart slät ram".
/AT/73

" Konserverad av Björn H. Hallström 1974".
/IBB

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Tallen, målad 1873 i Sandhamn. Olja på papp. Osignerad. En knotig tall med låg utbredd pinjekrona reser sig ur ett rödfärgat stenparti med fria block: vid den låga horisonten ett bälte mörk barrskog. Himmelen har tunna sommarmoln bakom vilka det blå skiner igenom. I början av 1870-talet bodde Strindberg på Kymmendö och Sandhamn i Stockholms skärgård. Livet och naturen där blev en inspirationskälla, som han ständigt återvände till, litterärt framför allt i Hemsöborna (1877) och I havsbandet (1890)".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"'Oväder'. Oljemålning på papp. August Strindberg 1892. Osign. Svart ram".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Oväder', Dalarö 1892. Olja på papp. Osignerad. Tre stormande granar på en klippudde vid havet. Målat med palettkniv, färgerna blandade på pappen. Obestämda konturer, träden och horisonten ristade i färgen. Pappen delvis genomlysande. Samma färg - gråvitsvart - i himmel och hav, men himmelens utstruken med kniven. På marken i förgrunden 'växtlighet' i grönt och rödbrunt. När Strindberg började måla igen efter nära två decenniers uppehåll, hade han funnit en egen stil - den fria måleriska fantasien. Han bearbetade färgen med palettkniv till ett mönster som fick ett värde i sig".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"'Marin'. Havsmotiv. Oljemålning på papp. August Strindberg skänkte målningen 1894 i Paris till målaren, skulptören och skådespelaren Johan Fahlström (1868-1937) och hans fru, Alma Bosse (f. 1863)".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Kustlandskap med buktande klipp- och sandstrand, t.v. vågskum vid horisonten, i förgrunden stenig strandremsa. Stranden 'kladdigt' målad, framskymtande brun papp. Himmelen gråvit, starkt arbetad med blånande molnformationer. Reducerad färgskala. Påskrift nedtill t.h.: "Detta billede er malet af / August Strindberg, og af ham foraerat till Fru/ Alma Fahlström vid Pholdet i Paris/ Rue l´ Abbé de l´ Epée/ 30 oktober 94. Paris'. Hösten 1894 försökte Strindberg försölja sig som målare i Paris. Han målade ett antal så kust- och skärgårdsmotiv. De flesta har ett ljust färgspråk med en driven färgbehandling med palettkniv och fingrar".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Katalogkort:
"'Björken II' (GS). Aftonluft vid havet. Olja på papp. 1901-1903. Refflad ram i vitt och guld. fr. tiden vid Karlavägen omkr. 1901-1903 (enl brev fr V. Carlheim-Gyllenköld t. G. Upmark. odat. i Nord. m. arkiv".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Björken II, 1902. Olja på duk. Osignerad. Aftonluft vid havet: i förgrunden en klippa, t.v. en björk, lugnt vatten, luften rödgul. Starkt orange himmel, blåvitt hav och grå klippor. 'Kladdigt' målad med kniv. Björken på en klippa vid havet var ett nytt motiv för Strindberg".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"'Hedlandskap'. Dynlandskap. klart. Olja på papp. 1892. Refflad ram i vitt o guld. Dynlandskap målat på Dalarö med reminiscenser från Sandhamns stransremsor (enl. brev fr. V. Sarlheim-Gyllensöld t. G. Upmark. odat. Nord mus. arkiv)".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
Hedlandskap, 1902. Olja på duk. Osignerad. Dynlandskap i klart väder; marken klargrön, himmelen blå med lätta sommarmoln. Marken 'kladdigt' målad".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Katalogkort:
"'Skogsbrynet'. Landskap med skogskontur. Olja på pannå. Profilerad guldram (som 132.443)".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Skogsbrynet, 1905. Olja på papp. Osignerad. Grå, tung molnhimmel, blek gul ljusöppning vid horisonten, svartgrå obestämd skogskant, nedanför framskymtande röd botten, gröna och bruna stråk. Hög struktur. Till Strindbergs allra sista arbeten hör ett par målningar med skogsmotiv. I det taggiga skogsbrynet kan man ana både en stadssilhuett och en havshorisont. Till havet längtade han alltid".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Katalogkort:
"Dynlandskap i regnväder. August Strindberg 1902".

Katalogkort:
"Dynlandskap i regnväder. Oja på pannå. Målat på Dalarö 1892, med reminiscenser från Sandhamns strandremsor. (enl. brev fr. V. Carlheim-Gyllensköld t. G. Upmark. Nord mus. arkiv, odat.) Duk monterad på papp".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Grå himmel, brungröngrå mark eller hav".

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text

Kataloglapp:
"'Granskogen'. Skogslandskap m. granar. Olja. Profilerad guldram. Nr 119 i Söderström".

Utställningstext, permanent Strindbergsutställning, 2007:
"Granskogen, 1905. Olja på papp. Osignerad. Grå botten, som utgör himmel, framskymtar ner till ungefär 1/3 från nederkanten mellan granarna. Träden har svarta stammar, grenarna flyter i varandra, målade i nyanser av mörkt grönt."

"Strindberg som målare. Strindbergs måleri är inte en illustration till den litterära produktionen, utan ytterligare ett konstnärligt uttryck för hans oroliga och ständigt sökande snille. När hans litterära skapande nådde en död punkt ägnade han sig åt något annat. Mot slutet av studietiden, 1872, började han måla. Strindbergs motiv var naturen - skog, träd, klippor, himmel och hav - ofta i upprört tillstånd. En återspegling av spänningarna i hans inre. Under flera perioder av hans liv ville han i första hand se sig som målare och kunna leva av sitt måleri. Eftervärlden har betecknat honom både som amatör och som föregångare till det moderna måleriet. Nordiska museet äger den största samlingen Strindbergstavlor, 19 st. samt ett antal teckningar".

Collapse text