Nåttarövraket

Ganska omgående kunde marinarkeologerna se att vraket var mycket gammalt – sannolikt medeltida – och med en stående mast kvar. Den synliga delen bordläggningen på sidorna är klinkbyggd och vraket har ett ålderdomligt bråspel, liknande de man kan se på de 1200-talsvrak som hittats i Kalmar slottsfjärd. Bråspelet kunde användas för att lyfta ankare, lasta tung last och för att hissa segel. Vraket har genomgående däcksbalkar med knoppar på ändarna, vilka också är av medeltida snitt.

Under tidig medeltid bildades handelsförbundet Hansan av köpmän i städerna runt Östersjön. Under den här perioden ökade handeln med bland annat järn, och ur det ökade transportbehovet växte en ny typ av handelsskepp, koggen, fram. Koggen blev en symbol för Hansan, och ett antal medeltida stadssigill innehåller koggar. Denna typ av avbildningar kan visa hur fartygen såg ut och förändrades.

Koggarna byggdes med tiden allt större och fick ibland kastell i för och akter. Med medeltida mått var koggen en kraftig och lastdryg skeppstyp, som kom att dominera stora delar av handeln i Östersjön under flera hundra år. Lasten kunde innehålla olika typer av varor, exempelvis järn, koppar, spannmål och inte minst torkad fisk som var en stor exportvara från Norge.

Marinarkeologerna på Vrak har senare gjort ytterligare dykningar och tagit fotografier som sammanfogats till en 3D-modell. Genom den har vraket, som är drygt 20 meter långt och nästan 8 meter brett, kunnat mätas upp. Med hjälp av 3D-programmet har däcksbalkarnas vinklar kunnat mätas. De visade sig sitta fast i skrovsidan på ena sidan, dolda av bottensediment. Vraket har även knän som liknar de på exempelvis Bremerkoggen och Ijsselkoggen (1380- respektive 1420-tal).

Jämförelser mellan de ovan nämnda skeppsvraken och 3D-modellen pekar på att vraket vid Nåttarö sannolikt är ett medeltida skepp, kanske en kogg från 1300-talet. Oftast var koggar enmastade skepp med råsegel, precis som detta vrak förefaller vara. Koggarna byggdes med flat botten där plankorna var lagda på kravell (kant mot kant), medan skrovsidorna var lagda med överlappande klinkbord. De hade liksom många andra medeltida fartyg tvärbalkar med knoppar som stack ut genom skrovsidorna.

Eftersom stora delar av vraket är nedsjunket i dyn vet vi inte ännu hur dess nedre delar är konstruerade. En mindre utgrävning skulle kunna räta ut frågetecken kring byggnadstekniken, och vidare undersökningar skulle förhoppningsvis kunna kasta ljus över många återstående frågor. Rör det sig säkert om en kogg? Av vad består den last som eventuellt finns kvar? Vad skulle en dendrokronlogisk analys av skeppsvirket kunna säga? Vi hoppas kunna besvara detta och mer under de kommande åren.

Text: Mikael Fredholm

• Förlisningsår: medeltid
• Byggår: medeltid
• Längd: 20-22 m
• Bredd: 8 m
• Djup: 24 m
• Fartygstyp: sannolikt kogg