"Carlsund" vid Åmmebergs Järnväg (1862) | Udda trotjänare

Otto Edvard Carlsund är chef vid Motala Verkstad sedan många år. Verkstaden har uppstått för att försörja Göta kanal-bygget med både teknisk kompetens och diverse konstruktionslösningar. Nu måste man anpassa verksamheten till nya behov: järnvägens.

Staten envisas med att importera lok från England, så nu gäller att smida medan järnet är varmt. Ett belgiskt bolag, Vieille Montagne, bygger järnväg mellan Zinkgruvan och bruket i Åmmeberg. Carlsund vill visa vad Motala Verkstad klarar av genom att leverera banans och verkstadens första lok.

Carlsund får uppdraget och loket får till och med namn efter verkstadschefen. Både ägare och personal vid det belgiska bolaget är nöjda med vad de har fått. Så nöjda att loket går i trafik till full pensionsålder, 67 år, och kanske skulle det ha fortsatt ännu längre om inte Järnvägsmuseet fått ögonen på det i samband med hundraårsfirandet av lokomotivtävlingen vid Rainhill som hålls i Stockholm 1929.

Konstruktionen är udda och det finns anpassningar till belgisk standard, men Motala Verkstad får i alla fall en beställning från Statens Järnvägar på åtta lok av samma typ som Prins August. Inte för att man är särskilt imponerad av loket Carlsund, utan tanken är att de svenska verkstäderna ska lära sig av de lyckade engelska konstruktionerna. Uppgörelsen med Beyer, Peacock & Co är oklar men den eventuella generositeten med patenten kan ligga bakom att det brittiska företaget förblir huvudleverantör av lokomotiv till statsbanorna fram till mitten av 1870-talet.

Vad är det då som är så speciellt med loket Carlsund? Jämfört med de vackra brittiska loken är det naturligtvis osedvanligt oskönt. Här går funktion före form även om den är udda. Carlsund är till exempel utrustad med skenbroms, det vill säga att bromsklossen trycks mot rälsen i stället för mot hjulet, en spännande lösning som inte kan rekommenderas vid högre hastigheter. De tätt sittande buffertarna är en tidig belgisk variant, men vad spelar det för roll på en helt egen bana? Åmmebergs Järnväg med sina egna lösningar fungerar utmärkt för sitt syfte ända fram till 1975.

En del återställningsarbeten görs i Järnvägsmuseets regi sedan man övertagit det gamla loket. Den sent påförda hytten tas bort och skorstenen byts ut mot en i originalform. Det är dock sluteldat i ångpannan då skorstenen på grund av tidsbrist har utförts i trä! Carlsund är utlånat till Motala Industrimuseum som huserar i Motala Verkstads lokaler.

• Sjöö, Robert: Järnvägsmuseets stjärnor: små berättelser om våra lok och vagnar (Gävle: Järnvägsmuseet, 2018)
  

Text: Robert Sjöö

Järnvägshistoria | Lok | Ånglok